Skip to main content
Agriculture and rural development

Grundstödet i korthet

Grundstödet är en del av inkomststödet till lantbrukare med jordbruksverksamhet. Det finns två system:

  • Ordningen för grundstöd
  • Systemet för enhetlig arealersättning (en förenklad övergångsordning)

Ordningen för grundstöd

Det här systemet bygger på stödrätter som tilldelas lantbrukarna. Det första året som grundstödet tillämpades fick de stödberättigade lantbrukarna sina stödrätter tilldelade. Normalt ger varje stödberättigande hektar en stödrätt (några EU-länder begränsar emellertid antalet stödrätter som kan tilldelas). Grundstödet beviljas sedan årligen till de lantbrukare som har stödrätter och som ”aktiverar” dem.

Aktiveringen sker varje år genom att man deklarerar antalet stödberättigande hektar och ett antal stödrätter. Stödet utbetalas till aktiva lantbrukare på grundval av aktiverade stödrätter och i förhållande till den deklarerade stödberättigande marken.

Alla stödrätter som tilldelats en och samma lantbrukare har samma värde, men EU-länderna har rätt att fastställa olika värden för olika lantbrukare. I så fall tar man hänsyn till de enskilda lantbrukarnas tidigare stödnivåer (eller värdet av de stödrätter som de hade under det förra systemet för direktstöd). Tanken är att stödet inte ska minska för mycket i ett slag.

Ett av syftena med det nya systemet är dock att komma bort från de här historiska referenserna. Därför har de berörda EU-länderna enats om att stegvis minska skillnaden mellan stödrätternas värden så att de närmar sig genomsnittsvärdet. Den här processen kalla intern konvergens. Enligt den nya jordbrukspolitiken måste dessa länder fortsätta att minska skillnaderna och se till att alla betalningar har ett värde på minst 85 % av genomsnittet 2026.

Systemet för enhetlig arealersättning

I Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern används enhetlig arealersättning i stället för grundstöd. Systemet för enhetlig arealersättning är en övergångsåtgärd som fastställs i ländernas anslutningsfördrag.

I det här systemet finns inga stödrätter. I stället bygger stödet bara på de stödberättigande hektar som lantbrukarna deklarerar. Stödnivån är densamma för alla hektar i landet.

Andra inkomststöd

Grundstödet kompletteras med andra inkomststöd för särskilda mål eller vissa typer av lantbrukare. Det rör sig bland annat om stöd till unga lantbrukare, förgröningsstöd och andra, frivilliga system som EU-länderna kan införa.

En ny jordbrukspolitik för 2023–2027

Efter intensiva förhandlingar enades Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i juni 2021 om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Överenskommelsen antogs formellt den 2 december 2021, och den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att börja gälla den 1 januari 2023.

Med de nya reglerna ändras systemet för inkomststöd så att det ekonomiska stödet till lantbrukare och arbetstagare i EU fördelas mer rättvist. Fram till 2023 fortsätter nuvarande regler för inkomststöd att gälla i enlighet med övergångsförordningen.

Storbritanniens utträde ur EU

I enlighet med artikel 137.1 andra stycket i utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien gäller EU:s lagstiftning om direktstöd inte Storbritannien från och med ansökningsåret 2020. Under den övergångsperiod som fastställs i avtalet (dvs. ansökningsåret 2020) ska artiklarna 107–109 i EUF-fördraget (om stöd som beviljas av medlemsländerna) inte tillämpas på Storbritanniens system för direktstöd, förutsatt att det är likvärdigt med EU:s system för direktstöd enligt förordning (EU) nr 1307/2013. I utträdesavtalet anges också beloppstaket för ett sådant brittiskt system för direktstöd under övergångsperioden.

Documents

Basic payment scheme – 2013 CAP reform
English
(386.25 KB - PDF)
Ladda ner

Basic payment scheme – internal convergence
English
(1002.72 KB - PDF)
Ladda ner

Single area payment scheme and Transitional national aid
English
(685.31 KB - PDF)
Ladda ner

Eligibility for income support
English
(157.79 KB - PDF)
Ladda ner