Gå direkt till innehållet
Agriculture and rural development

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken är avgörande för att trygga jord- och skogsbrukets framtid och uppnå målen i EU:s gröna giv.

Ett nytt sätt att arbeta

I den moderniserade gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 står resultaten i centrum.

Den 2 december 2021 antog EU formellt överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2023 och banar väg för en rättvisare, miljövänligare och mer resultatinriktad jordbrukspolitik.

Syftet med reformen är att trygga en hållbar framtid för EU:s jordbrukare, ge mer riktat stöd till mindre jordbruk och låta EU-länderna få större spelrum att anpassa åtgärder till lokala förhållanden.

Jordbruk och landsbygdsområden står i centrum för EU:s gröna giv och den nya gemensamma jordbrukspolitiken är viktig för att uppnå målen i från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald.

 

Tio specifika mål

Jordbrukspolitiken är inriktad på tio specifika mål som bidrar till gemensamma EU-mål för social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet inom jordbruket och i landsbygdsområden.

Nationella strategiska planer

Varje EU-land har utarbetat en nationell strategisk plan som omfattar finansiering för inkomststöd, landsbygdsutveckling och marknadsåtgärder. De strategiska planerna bidrar till de tio specifika målen och är utformade med hjälp av kommissionens verktygslåda med breda politiska åtgärder som kan anpassas till varje lands behov.

Prestationer och resultat i fokus

Lagstiftningen innehåller en gemensam uppsättning indikatorer som ingår i den nya prestations-, övervaknings- och utvärderingsramen. Indikatorerna övervakas genom årliga prestationsrapporter och genomförandet av de strategiska GJP-planerna ses över två gånger per år för att bedöma vilka framsteg medlemsländerna gjort för att uppnå målen med den gemensamma jordbrukspolitiken.

Viktiga reformområden

I den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingår flera politiska reformer till stöd för omställningen till hållbart jord- och skogsbruk i EU.

Grönare gemensam jordbrukspolitik

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ökar jordbrukets bidrag till målen i EU:s gröna giv:

  • Mer långtgående miljö- och klimatåtgärder: Planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken ligger i linje med miljö- och klimatlagstiftningen. Alla EU-länders strategiska planer måste omfatta mer långtgående insatser för miljö och klimat än under den föregående programperioden. Inget land ska dra ner på ambitionerna på miljö- och klimatområdet. När klimat- och miljölagstiftningen ändras måste EU-länderna uppdatera sina planer.
  • Bidrag till målen i den gröna given: De nationella strategiska GJP-planerna bidrar till målen i EU:s gröna giv (EU-kommissionen har utfärdat rekommendationer till varje land om hur detta förväntas gå till).
  • Skärpta villkor: Utbetalningar till stödmottagare inom den gemensamma jordbrukspolitiken görs på villkor att en uppsättning skärpta obligatoriska krav är uppfyllda. På varje gård ska till exempel minst 3 % av åkermarken avsättas för biologisk mångfald och icke-produktiv användning. Det finns möjlighet att få stöd via miljösystem för att uppnå 7 %. Våtmarker och torvmarker skyddas också.
  • Miljösystem: Minst 25 % av budgeten för direktstöd går till miljösystem som främjar klimat- och miljövänliga jordbruksmetoder (såsom ekologiskt jordbruk, agroekologi och kolbindande jordbruk) samt bättre djurskydd.
  • Landsbygdsutveckling: Minst 35 % av medlen tilldelas åtgärder för att stödja klimatet, biologisk mångfald, miljön och djurens välbefinnande.
  • Operativa program: Inom frukt- och grönsakssektorn ska minst 15 % av de operativa programmens utgifter gå till miljön.
  • Klimat och biologisk mångfald: 40 % av den gemensamma jordbrukspolitikens budget måste gå till klimatåtgärder och stödja det allmänna åtagandet att 10 % av EU:s budget ska gå till målen för biologisk mångfald i slutet av EU:s fleråriga budgetram.

Rättvisare gemensam jordbrukspolitik

Inom den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 riktas stödet till dem som behöver det mest:

  • Omfördelningsinkomststöd: EU-länderna måste avsätta minst 10 % av direktstödet till omfördelningsinkomststödet för att bättre tillgodose små och medelstora gårdars inkomstbehov.
  • Aktiva jordbrukare: Den nya lagstiftningen innehåller en obligatorisk men flexibel definition av aktiv jordbrukare som EU-länderna ska utarbeta och då också ta hänsyn till verksamhetsnivån. Bara aktiva jordbrukare kan få vissa typer av EU-stöd.
  • Sociala grundvillkor: För att få jordbruksstöd måste mottagarna uppfylla vissa arbetsrättsliga regler, och de uppmuntras att förbättra arbetsvillkoren inom jordbruket.
  • Jämnare stödnivåer: Inom den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ska inkomststödnivåerna närma sig varandra mer, såväl inom som mellan EU-länderna.
  • Stöd till unga jordbrukare: EU-länderna måste avsätta minst 3 % av sin budget för direktstöd till unga jordbrukare i form av inkomststöd, investeringsstöd eller etableringsstöd till unga jordbrukare.
  • Jämnare könsfördelning: Jämställdhet och ökat deltagande av kvinnor i jordbruket finns för första gången med bland målen för de strategiska GJP-planerna. EU-länderna måste undersöka dessa frågor och ta itu med de utmaningar man hittar.

Ökad konkurrenskraft

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ska stärka jordbrukarnas ställning i leveranskedjan och öka den jordbruksbaserade livsmedelssektorns konkurrenskraft:

  • Starkare förhandlingsposition: Nya regler stärker producentsamarbetet, uppmuntrar jordbrukare att samarbeta och gör det möjligt för dem att få ett starkare inflytande på marknaden.
  • Marknadsorientering: Marknadsorienteringen som infördes genom tidigare reformer fortsätter att prägla den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Jordbruksföretagen i EU uppmuntras att anpassa sitt utbud till efterfrågan i och utanför Europa.
  • Krisreserv: I den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken ingår en ny ekonomisk reserv på minst 450 miljoner euro per år som ska kunna användas för att hantera framtida kriser.
  • Stöd till vinsektorn: Särskilda regler har införts för att förbättra stödet till vinsektorn.

En stark budget

Jordbrukspolitiken fortsätter att ha en stabil långtidsbudget.

Finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken

För perioden 2021–2027 har den gemensamma jordbrukspolitiken en budget på 387 miljarder euro. Pengarna kommer från två fonder: den europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) med en budget på 291,1 miljarder euro (löpande priser) och den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) med en budget på 95,5 miljarder euro.

Europeiska unionens återhämtningsinstrument

I budgeten för Ejflu ingår 8 miljarder euro från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU som ska användas för att hjälpa landsbygdsområden med de strukturförändringar som behövs för att uppnå målen i EU:s gröna giv och för den digitala omställningen.

Överföringar mellan anslagen

EU-länderna får föra över upp till 25 % av sina anslag mellan inkomststöd och landsbygdsutveckling, så att de kan anpassa politiken bättre till prioriteringarna inom jordbrukssektorn i det egna landet. I vissa fall är flexibiliteten ännu större, t.ex. när det gäller stöd till miljö- och klimatmål eller till unga jordbrukare, eller om direktstödet i ett EU-land ligger under genomsnittet.

Kunskap, forskning och innovation

Framsteg inom forskning, kunskapsutbyte och innovation är avgörande för att uppnå en smart och hållbar jordbrukssektor.

EU-kommissionen har föresatt sig att stödja forskning och innovation inom jordbruket och har därför bland annat föreslagit att 10 miljarder euro från Horisont Europa-programmet ska avsättas för projekt på områdena livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

Dessa ökade investeringar gynnar den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken. Stärkta kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) används för att främja innovationsprojekt, sprida resultaten av sådana projekt och se till att resultaten kommer till så stor användning som möjligt. Jordbruksrådgivning är också ett viktigt sätt att sprida ny kunskap och nya idéer.

Tidslinje för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken

  1. 2027

    Kommissionen utför en andra prestationsöversyn av EU-ländernas strategiska planer.

  2. 2026

    År 2026 utvärderas resultaten av den nya jordbrukspolitiken genom en interimsutvärdering.

  3. 2025

    Kommissionen utför en första prestationsöversyn av EU-ländernas strategiska planer och begär vid behov specifika uppföljningsåtgärder från EU-länderna. 

  4. 2024

    Från och med 2024 ska varje EU-land lägga fram en årlig prestationsrapport och hålla ett årligt översynsmöte med kommissionen.

  5. December 2023

    I slutet av 2023 lade kommissionen fram en rapport med en bedömning av den gemensamma insatsen av alla strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken, med särskilt fokus på den kollektiva ambitionen att uppnå målen i den gröna given.

  6. Januari 2023

    Startskottet för strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

  7. December 2021

    Den 2 december 2021 antog EU formellt överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Senast den 31 december 2021 skulle varje EU-land ha lagt fram en strategisk GJP-plan. Kommissionen hade sedan sex månader på sig att bedöma och godkänna planerna.

  8. Juni 2021

    Efter en rad trepartsmöten nåddes en preliminär överenskommelse om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken den 25 juni 2021.

  9. November 2020

    Europaparlamentet och rådet enades om sina respektive förhandlingspositioner i oktober 2020 och det första trepartsmötet mellan de tre EU-institutionerna kunde hållas den 10 november.

  10. Juni 2018

    Den 1 juni 2018 lade EU-kommissionen fram lagförslag om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Rättslig grund

Reformen omfattar tre förordningar som gäller från och med den 1 januari 2023:

Under 2021 och 2022 gällde en övergångsförordning som var avsedd att underlätta steget från de tidigare reglerna till de nya.

Dokument

14 DECEMBER 2022
CAP 2023-27 – 28 CAP Strategic Plans at a glance
10 FEBRUARI 2022
Factsheet: Green Deal targets for 2030 and agricultural production studies
24 FEBRUARI 2022
Factsheet – a greener and fairer CAP
7 MAJ 2020
How the CAP 2023-27 will contribute to the European Green Deal
16 APRIL 2019
Building stronger agricultural knowledge and innovation systems
26 SEPTEMBER 2019
Report: preparing for future AKIS in Europe
24 JANUARI 2019
Brochure on the environmental benefits and simplification of the post-2020 CAP

Evenemang

  • Informationsdagar
  • lördag 4 maj 2024, kl. 10.00 - 18.00 (CEST)
  • Bruxelles / Brussel, Belgium