Ett nytt sätt att arbeta

I den moderniserade gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027står resultaten i centrum.

Tio specifika mål

Jordbrukspolitiken är inriktad på tio specifika mål som bidrar till gemensamma EU-mål för social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet inom jordbruket och i landsbygdsområden.

Nationella strategiska planer

Varje EU-land har utarbetat en nationell strategisk plan som omfattar finansiering för inkomststöd, landsbygdsutveckling och marknadsåtgärder. När de tagit fram sina nationella planer har EU-länderna bidragit till de tio centrala målen med hjälp av kommissionens verktygslåda med breda politiska åtgärder som kan anpassas till varje lands behov.

Prestationer och resultat i fokus

Lagstiftningen innehåller en gemensam uppsättning indikatorer som ingår i den nya prestations-, övervaknings- och utvärderingsramen. Indikatorerna kommer att övervakas genom årliga prestationsrapporter och de strategiska GJP-planernas prestation kommer att ses över två gånger per år för att bedöma vilka framsteg medlemsländerna gjort för att uppnå målen med den gemensamma jordbrukspolitiken.

Viktiga reformområden

I den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingår flera politiska reformer till stöd för omställningen till hållbart jord- och skogsbruk i EU.

Grönare gemensam jordbrukspolitik

Med den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ska jordbruket kunna bidra mycket mer till målen i EU:s gröna giv.

• Mer långtgående miljö- och klimatåtgärder: planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken ligger i linje med miljö- och klimatlagstiftningen. Alla EU-länders strategiska planer måste omfatta mer långtgående insatser för miljö och klimat än under den föregående programperioden. Inget land ska dra ner på ambitionerna på miljö- och klimatområdet. När klimat- och miljölagstiftningen ändras måste EU-länderna uppdatera sina planer.
• Bidrag till målen i den gröna given: de strategiska GJP-planerna bidrar till målen i EU:s gröna giv (EU-kommissionen har utfärdat rekommendationer till varje land om hur detta förväntas gå till).
• Skärpta villkor: utbetalningar till stödmottagare inom den gemensamma jordbrukspolitiken görs på villkor att en uppsättning skärpta obligatoriska krav är uppfyllda. På varje gård ska till exempel minst 3 % av åkermarken avsättas för biologisk mångfald och icke-produktiv användning. Det finns möjlighet att få stöd via miljösystem för att uppnå 7 %. Våtmarker och torvmarker skyddas också.
• Miljösystem: minst 25 % av budgeten för direktstöd går till miljösystem som främjar klimat- och miljövänliga jordbruksmetoder (såsom ekologiskt jordbruk, agroekologi och kolbindande jordbruk) samt bättre djurskydd.
• Landsbygdsutveckling: minst 35 % av medlen tilldelas åtgärder för att stödja klimatet, biologisk mångfald, miljön och djurens välbefinnande.
• Operativa program: inom frukt- och grönsakssektorn ska minst 15 % av de operativa programmens utgifter gå till miljön.
• Klimat och biologisk mångfald: 40 % av jordbruksbudgeten måste gå till klimatåtgärder och stödja det allmänna åtagandet att 10 % av EU:s budget ska gå till målen för biologisk mångfald i slutet av EU:s fleråriga budgetram.

Rättvisare gemensam jordbrukspolitik

Inom gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 riktas stödet till dem som behöver det mest:

• Omfördelningsinkomststöd: EU-länderna måste avsätta minst 10 % av direktstödet till omfördelningsinkomststödet för att bättre tillgodose små och medelstora gårdars inkomstbehov.
• Aktiv jordbrukare: den nya lagstiftningen innehåller en obligatorisk men flexibel definition av aktiv jordbrukare som EU-länderna ska utarbeta och då också ta hänsyn till verksamhetsnivån. Bara aktiva jordbrukare kan få vissa typer av EU-stöd.
• Sociala grundvillkor: för att få jordbruksstöd måste förmånstagarna uppfylla vissa arbetsrättsliga regler och förmånstagare uppmuntras att förbättra arbetsvillkoren inom jordbruket.
• Jämnare stödnivåer: inom den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ska inkomststödnivåerna närma sig varandra mer, såväl inom som mellan EU-länderna.
• Stöd till unga jordbrukare: EU-länderna måste avsätta minst 3 % av sin budget för direktstöd till unga jordbrukare i form av inkomststöd, investeringsstöd eller etableringsstöd till unga jordbrukare.
• Jämnare könsfördelning: jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat deltagande från kvinnor i jordbruket finns för första gången med bland målen för de strategiska GJP-planerna. EU-länderna måste undersöka dessa frågor och ta itu med de utmaningar man hittar.

Ökad konkurrenskraft

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 kommer att stärka jordbrukarnas ställning i leveranskedjan och öka den jordbruksbaserade livsmedelssektorns konkurrenskraft:

• Starkare förhandlingsposition: nya regler stärker producentsamarbetet, uppmuntrar jordbrukare att samarbeta och gör det möjligt för dem att få ett starkare inflytande på marknaden.
• Marknadsorientering: marknadsorienteringen som infördes genom tidigare reformer fortsätter att prägla den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Jordbruksföretagen i EU uppmuntras att anpassa sitt utbud till efterfrågan i och utanför Europa.
• Krisreserv: i den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken ingår en ny ekonomisk reserv på minst 450 miljoner euro per år som ska kunna användas för att hantera framtida kriser.
• Stöd till vinsektorn: särskilda regler införs för att förbättra stödet till vinsektorn.

En stark budget

Jordbrukspolitiken kommer att fortsätta ha en stabil långtidsbudget.

Finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken

För perioden 2021–2027 har den gemensamma jordbrukspolitiken en budget på 387 miljarder euro. Pengarna kommer från två fonder: den europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) med en budget på 291,1 miljarder euro (löpande priser) och den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) med en budget på 95,5 miljarder euro.

Europeiska unionens återhämtningsinstrument (Next Generation EU)

I budgeten för Ejflu ingår 8 miljarder euro från Next Generation EU som ska användas för att hjälpa landsbygdsområden med de strukturförändringar som behövs för att uppnå målen i EU:s gröna giv och för den digitala omställningen.

Överföringar mellan anslagen

EU-länderna får föra över upp till 25 % av sina anslag mellan inkomststöd och landsbygdsutveckling, så att de kan anpassa politiken bättre till prioriteringarna inom jordbrukssektorn i det egna landet. I vissa fall är flexibiliteten ännu större, t.ex. när det gäller stöd till miljö- och klimatmål eller till unga jordbrukare, eller om direktstödet i ett EU-land ligger under genomsnittet.

Kunskap, forskning och innovation

Framsteg inom forskning, kunskapsutbyte och innovation är avgörande för att uppnå en smart och hållbar jordbrukssektor.

EU-kommissionen har föresatt sig att stödja forskning och innovation inom jordbruket och har därför bland annat föreslagit att 10 miljarder euro från Horisont Europa-programmet ska avsättas för projekt på områdena för livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

Dessa ökade investeringar kommer att gynna den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken. Stärkta kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) kommer att användas för att främja innovationsprojekt, sprida resultaten av sådana projekt och se till att resultaten kommer till så stor användning som möjligt. Jordbruksrådgivning kommer att vara ett viktigt sätt att sprida ny kunskap och nya idéer.

Rättslig grund

Reformen omfattar tre förordningar som gäller från och med den 1 januari 2023:

• Övergripande förordning
• Förordning om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken
• Förordning om en samlad marknadsordning

Under åren 2021 och 2022 gäller en övergångsförordning som underlättar steget från de tidigare reglerna till de nya.