Ett nytt sätt att arbeta

I den moderniserade gemensamma jordbrukspolitiken står resultaten i centrum.

Tio specifika mål

Jordbrukspolitiken är inriktad på tio specifika mål som bidrar till gemensamma EU-mål för social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet inom jordbruket och i landsbygdsområden.

Nationella strategiska planer

Varje EU-land ska utarbeta en nationell strategisk plan för att genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken (strategisk GJP-plan). De strategiska planerna ska omfatta finansiering för inkomststöd, landsbygdsutveckling och marknadsåtgärder och bidra till att uppnå de tio specifika målen. EU-kommissionen har tagit fram en ”verktygslåda” med olika politiska åtgärder som EU-länderna kan välja mellan och anpassa till det egna landets behov och resurser.

Fokus på resultat

Lagstiftningen om den nya gemensamma jordbrukspolitiken innehåller en gemensam uppsättning indikatorer som ingår i en ny ram för resultat, övervakning och utvärdering. EU-länderna ska följa upp indikatorerna genom årliga prestationsrapporter. Vartannat år utför dessutom EU-kommissionen en prestationsöversyn av resultaten av de strategiska planerna för att bedöma EU-ländernas framsteg med att uppnå sina mål och målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Viktiga reformområden

I den nya gemensamma jordbrukspolitiken ingår flera politiska reformer till stöd för omställningen till hållbart jord- och skogsbruk i EU.

Grönare gemensam jordbrukspolitik

Med den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska jordbruket kunna bidra mycket mer till målen i EU:s gröna giv. Jordbrukspolitiken har blivit mer miljöinriktad på flera sätt:

• Mer långtgående miljö- och klimatåtgärder: Planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken ska ligga i linje med miljö- och klimatlagstiftningen. Alla EU-länders strategiska planer måste omfatta mer långtgående insatser för miljö och klimat än under den föregående programperioden. Inget land ska dra ner på ambitionerna på miljö- och klimatområdet. När klimat- och miljölagstiftningen ändras måste EU-länderna uppdatera sina planer.
• Bidrag till målen i den gröna given: De nationella strategiska GJP-planerna ska bidra till målen i EU:s gröna giv (EU-kommissionen har utfärdat rekommendationer till varje land om hur detta förväntas gå till).
• Skärpta villkor: Utbetalningar till stödmottagare inom den gemensamma jordbrukspolitiken görs på villkor att en uppsättning skärpta obligatoriska krav är uppfyllda. På varje gård ska till exempel minst 3 % av åkermarken avsättas för biologisk mångfald och icke-produktiv användning. Det finns möjlighet att få stöd via miljösystem för att uppnå 7 %. Våtmarker och torvmarker kommer också att skyddas.
• Miljösystem: Minst 25 % av budgeten för direktstöd ska gå till miljösystem som främjar klimat- och miljövänliga jordbruksmetoder (såsom ekologiskt jordbruk, agroekologi och kolbindande jordbruk) samt bättre djurskydd.
• Landsbygdsutveckling: Minst 35 % av medlen kommer att gå till åtgärder till förmån för klimat, biologisk mångfald, miljö och djurskydd.
• Operativa program: Inom frukt- och grönsakssektorn kommer minst 15 % av utgifterna inom de operativa programmen att anslås till miljöåtgärder (jämfört med 10 % under den pågående programperioden).
• Klimat och biologisk mångfald: 40 % av budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken måste vara klimatrelevant och bidra starkt till åtagandet att avsätta 10 % av EU:s budget till mål för biologisk mångfald innan EU:s fleråriga budgetram löper ut.

Rättvisare gemensam jordbrukspolitik

Inom den nya gemensamma jordbrukspolitiken riktas stödet till dem som behöver det mest:

• Omfördelning av inkomststöd: EU-länderna måste avsätta minst 10 % av sina anslag för direktstöd till så kallat omfördelningsinkomststöd, som bättre tillgodoser inkomstbehoven hos små och medelstora jordbruk.
• Aktiva jordbrukare: Enligt den nya lagstiftningen måste EU-länderna fastställa en definition av vem som räknas som ”aktiv jordbrukare” som bland annat bygger på nivån på jordbruksverksamheten. Endast aktiva jordbrukare kan få vissa former av EU-stöd.
• Sociala villkor: Stöd betalas ut på villkor att stödmottagaren följer vissa av EU:s arbetsnormer. Det kommer också att finnas incitament för stödmottagarna att förbättra arbetsvillkoren på sina jordbruksföretag.
• Jämnare stödnivåer: Inom den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska inkomststödnivåerna närma sig varandra mer, såväl inom som mellan EU-länderna.
• Stöd till unga jordbrukare: EU-länderna måste avsätta minst 3 % av sin budget för direktstöd till unga jordbrukare i form av inkomststöd, investeringsstöd eller etableringsstöd till unga jordbrukare.
• Jämnare könsfördelning: Jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat deltagande från kvinnor i jordbruket finns för första gången med bland målen för de strategiska GJP-planerna. EU-länderna måste undersöka dessa frågor och ta itu med de utmaningar man hittar.

Ökad konkurrenskraft

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att stärka jordbrukarnas ställning i leveranskedjan och öka den jordbruksbaserade livsmedelssektorns konkurrenskraft:

• Starkare förhandlingsposition: Nya regler kommer att stärka producentsamarbetet, uppmuntra jordbrukare att samarbeta och göra det möjligt för dem att få ett starkare inflytande på marknaden.
• Marknadsorientering: Marknadsorienteringen som infördes genom tidigare reformer fortsätter att prägla den nya gemensamma jordbrukspolitiken. Jordbruksföretagen i EU uppmuntras att anpassa sitt utbud till efterfrågan i och utanför Europa.
• Krisreserv: I den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken ingår en ny ekonomisk reserv på minst 450 miljoner euro per år som ska kunna användas för att hantera framtida kriser.
• Stöd till vinsektorn: Särskilda regler införs för att förbättra stödet till vinsektorn.

En kraftfull budget

Även i fortsättningen kan jordbrukspolitiken dra nytta av en stabil långsiktig budget.

Hur finansieras den gemensamma jordbrukspolitiken?

387 miljarder euro har anslagits till den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2021–2027. Pengarna kommer från två olika fonder: Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), som uppgår till 291,1 miljarder euro (i löpande priser) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), som uppgår till 95,5 miljarder euro.

NextGenerationEU – EU:s återhämtningsinstrument

I budgeten för Ejflu ingår 8 miljarder euro från NextGenerationEU som ska användas för att hjälpa landsbygdsområden med de strukturförändringar som behövs för att uppnå målen i EU:s gröna giv och för den digitala omställningen.

Överföringar mellan anslagen

EU-länderna får föra över upp till 25 % av sina anslag mellan inkomststöd och landsbygdsutveckling, så att de kan anpassa politiken bättre till prioriteringarna inom jordbrukssektorn i det egna landet. I vissa fall är flexibiliteten ännu större, t.ex. när det gäller stöd till miljö- och klimatmål eller till unga jordbrukare, eller om direktstödet i ett EU-land ligger under genomsnittet.

Kunskap, forskning och innovation

Framsteg inom forskning, kunskapsutbyte och innovation är avgörande för att uppnå en smart och hållbar jordbrukssektor.

EU-kommissionen har föresatt sig att stödja forskning och innovation inom jordbruket och har därför bland annat föreslagit att 10 miljarder euro från Horisont Europa-programmet ska avsättas för projekt på områdena för livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

Dessa ökade investeringar kommer att gynna den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken. Stärkta kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) kommer att användas för att främja innovationsprojekt, sprida resultaten av sådana projekt och se till att resultaten kommer till så stor användning som möjligt. Jordbruksrådgivning kommer att vara ett viktigt sätt att sprida ny kunskap och nya idéer.

Rättslig grund

Reformen omfattar tre förordningar som gäller från och med den 1 januari 2023:

• Övergripande förordning
• Förordning om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken
• Förordning om en samlad marknadsordning

Under åren 2021 och 2022 gäller en övergångsförordning som underlättar steget från de tidigare reglerna till de nya.