Stöd till unga jordbrukare
Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 innefattar flera interventioner som är särskilt utformade för unga jordbrukare. I sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken (de strategiska planerna) skräddarsyr EU-länderna sina åtgärder utifrån nationella förutsättningar.
Kombination av flera interventioner
Strategier för att gynna unga lantbrukare omfattar i regel en kombination av flera interventioner eller åtgärder, däribland
- kompletterande inkomststöd till unga jordbrukare
- etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt nyetablering av landsbygdsföretag.
Direktstöd
EU-länderna måste avsätta ett belopp på motsvarande minst 3 procent av sin budget för direktstöd till unga jordbrukare. Detta stöd kan ges som inkomststöd, investeringsstöd eller startstöd för unga jordbrukare (endast 50 procent av investeringsstödet räknas in i detta mål).
Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare
Det kompletterande inkomststödet för unga jordbrukare är ett frivilligt direktstöd i form av ökat inkomststöd till unga jordbrukare som precis har etablerat sig och som har rätt till grundläggande inkomststöd. Stödet består av en årlig utbetalning per stödberättigad hektar eller ett årligt engångsbelopp.
Nationell politik
Generationsskiften kan påverkas av nationella faktorer (till exempel lagstiftning om tillgången till mark och arvsrätt). EU-länderna måste därför undersöka hur den nationella politiken (inklusive bestämmelser om skattelättnader, jordbrukares pensioner, lån, lagstiftning kopplad till markarrende, köp eller arv) samspelar med interventionerna och åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att se till att alla åtgärder är samstämmiga.
Åtgärder för landsbygdsutveckling för unga jordbrukare
De strategiska planerna för perioden 2023–2027 kan innehålla interventioner för landsbygdsutveckling som ger ytterligare möjligheter att hjälpa unga jordbrukare att komma igång:
- Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt nyetablering av landsbygdsföretag: Detta är en frivillig typ av intervention som EU-länderna kan genomföra med medel för landsbygdsutveckling inom den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, där syftet är att förse jordbrukare och jordbruksföretag med omedelbart startstöd.
- Samarbetsprogram för överlåtelse av gårdar – gäller framför allt för generationsskiften på gårdsnivå.
Unga jordbrukare kan få investeringsstöd och bilda eller gå med i producentorganisationer för att stärka sin marknadsställning eller ekonomiska situation.
De strategiska planerna för perioden 2023–2027 kan innefatta stöd för att utveckla landsbygdsföretag och ge råd om hur man bäst startar jordbruk.
Unga jordbrukare i EU kan ansöka om jordbruksstöd hos förvaltningsmyndigheterna, som finns angivna i landets strategiska plan. De flesta EU-länderna stöder generationsskiften genom det kompletterande inkomststödet för unga jordbrukare i form av direktstöd samt via ansökningar om medel för landsbygdsutveckling.
För att göra landsbygden mer attraktiv för unga är ett av de specifika målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 att uppmuntra EU-länderna att främja sysselsättning, tillväxt och lokal utveckling i landsbygdsområden. Tanken är att man genom att skapa bättre arbets- och levnadsvillkor ska förhindra ungas utflyttning till städer.
Mer information
Kommissionens och EIB:s initiativ för unga jordbrukare
I april 2019 tillkännagav Europeiska investeringsbanken (EIB) och EU-kommissionen att nästan 1 miljard euro anslagits för Europas jordbruks- och bioekonomisektorer.
EIB:s lånepaket har väckt intresse hos flera förmedlare i olika EU-länder, och finansieringsmålen har uppfyllts på relativt kort tid, trots den ekonomiska nedgången på grund av covid-19-pandemin. Hittills (våren 2023) har 98 procent av finansieringen överenskommits med förmedlande banker i
- Frankrike (375 miljoner euro för tre insatser)
- Italien (350 miljoner euro för fyra insatser)
- Grekland (210 miljoner euro för fyra insatser)
- Kroatien (20 miljoner euro).
Det lägsta finansieringsmålet för unga jordbrukare har överskridits något, med 11 procent av den totala utlåningen. Dessutom har runt 30 procent av anslaget avsatts för klimatinsatser.
Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: ett nytt sätt att arbeta
Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 trädde i kraft den 1 januari 2023. Den medför ett förenklat tillvägagångssätt för att se till att EU:s jordbruk tillgodoser de ständigt föränderliga ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga behoven i en globaliserad värld. Tyngdpunkten flyttas från regler som måste följas till resultat och prestation. Detta är ett nytt sätt att arbeta på som kretsar kring
- tio centrala mål för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, däribland generationsskifte, som lägger grunden för politiken och återspeglar EU:s stora satsning på jordbrukspolitiken som helhet
- de strategiska planerna, som gör det möjligt för EU-länderna att utarbeta en interventionsstrategi i linje med de tio centrala målen och deras interventionsområden.
Varje plan innehåller en rad olika riktade interventioner för att tillgodose det berörda EU-landets specifika behov. Dessa interventioner levererar konkreta resultat i förhållande till de jordbrukspolitiska målen på EU-nivå, samtidigt som de bidrar till målen i den europeiska gröna given.
Onlineverktyget
EU-kommissionen lanserade ett onlineverktyg för att presentera de nationella mål som varje EU-land fastställt i sin strategiska plan samt målen på EU-nivå. I detta verktyg ingår generationsskifte (R.36) som en av de 44 resultatindikatorer som fastställs i jordbrukslagstiftningen och är kopplade till de tio specifika målen. Enligt målen kommer upp till 380 000 unga jordbrukare att etablera sig med stöd av EU:s jordbrukspolitik.
Källa: generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling
EU-länderna behöver inte ta med alla 44 mål i sina nationella strategiska planer. Planeringen av målen beror på behoven och de planerade insatserna på nationell nivå.
The Commission launched an online dashboard presenting the targets set at national level by each approved CAP Strategic Plan, as well targets at EU level.
Definition av unga jordbrukare
I förordning (EU) 2021/2115 om de strategiska planerna fastställs de lägsta allmänna kriterier som måste uppfyllas för att en person ska räknas som ung jordbrukare på EU-nivå. I denna definition ingår kraven för alla relevanta interventioner inom ramen för inkomststöd (som även kallas den första pelaren) och landsbygdsutveckling (den andra pelaren). På så sätt säkerställs konsekvens i ländernas strategiska planer när de redogör för målet om generationsskifte.
Först och främst ska en ung jordbrukare vara en jordbrukare enligt definitionen i artikel 3.1 i förordning (EU) 2021/2115. Därefter måste EU-länderna ta hänsyn till några obligatoriska faktorer i sin definition av en ung jordbrukare, i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EU) 2021/2115:
- En ung jordbrukare kan vara högst 35–40 år (EU-länderna får sätta sin egen exakta övre åldersgräns).
- En ung jordbrukare ska vara ”ansvarig för jordbruksföretaget” (dvs. ha den faktiska kontrollen över företaget – mer utförliga specifikationer formuleras av EU-länderna).
- En ung jordbrukare ska ha lämplig utbildning och/eller lämpliga yrkesfärdigheter (mer utförliga specifikationer formuleras av EU-länderna).
Unga inom jordbruket
Jordbrukare under 40 år driver endast 11 procent av alla jordbruksföretag i EU, och bara 3 procent drivs av unga kvinnliga jordbrukare. Att locka fler unga till jordbruket är en stor utmaning.
Källa: Eurostat
Jordbrukarna blir allt äldre, och EU ökar därför sina insatser för att göra jordbruket attraktivt för unga:
- Etablera lönsamma jordbruk: Jordbrukets och livsmedelsproduktionens hållbarhet hänger på att unga, motiverade och välutbildade människor vill bo kvar på landsbygden och etablera lönsamma jordbruk.
- Trygga EU:s livsmedelsförsörjning: Att stödja nästa generation europeiska jordbrukare innebär inte bara fler konkurrensfördelar för EU:s jordbruk – det bidrar även till att trygga EU:s livsmedelsförsörjning under de kommande åren. Unga jordbrukare tenderar att vara öppna för innovation, förändring och ny teknik.
Bland de främsta utmaningar som unga jordbrukare möter i dag ingår
- svårighet att få tillgång till mark
- höga markpriser
- låg lönsamhet och svårighet att få finansiering
- svårighet för unga jordbrukare med familjer att få tillgång till nödvändiga allmännyttiga tjänster (vatten, sanitet, telekommunikation, bredband) och sociala stödtjänster (hälso- och sjukvård, inklusive långtidsvård, och utbildning).
Att unga jordbrukare skapar och utvecklar ny lönsam näringsverksamhet inom jordbrukssektorn är därför avgörande för såväl konkurrenskraften som den långsiktiga hållbarheten i EU:s jordbrukssektor samt avlägsna områden och landsbygdsområden.
Underlätta digitaliseringen av jordbruket
Kunskaps- och innovationssystemet inom jordbruket (Akis) syftar till att stödja digitaliseringen av jordbruket, bidra till att fler innovativa projekt inleds och utvecklas samt sprida deras resultat och använda dem i så stor utsträckning som möjligt.
Jordbruket och landsbygden står inför förändringar, samtidigt som en mångfald av modern teknik utvecklas. Med Akis får jordbrukarna hjälp med digitaliseringsprocessen och med att ta till sig den nya tekniken.
