Syftet med inkomststöd till jordbrukare
EU:s inkomststöd till jordbrukarna ska
- fungera som ett säkerhetsnät och göra jordbruket mer lönsamt
- trygga livsmedelsförsörjningen i EU
- hjälpa jordbrukarna att producera säkra, hälsosamma och prisvärda livsmedel
- belöna jordbrukarna för att de ger oss kollektiva nyttigheter som normalt inte går att sälja på marknaden, som att bevara landsbygden och skydda miljön.
Inkomststödet baseras generellt på gårdens storlek i hektar. Alla EU-länder måste betala ut grundstöd och stöd till klimat, miljö och djurskydd (miljösystem). Eftersom EU-länderna måste betala ut de här stöden kallas de ofta för obligatoriska stöd. Miljösystem är obligatoriska för EU-länderna men frivilliga för jordbrukarna.
EU-länderna kan välja att dessutom ge annat stöd till specifika näringar eller driftsinriktningar. Det finns särskilda stödsystem för att ytterligare hjälpa små och medelstora gårdar, unga bönder, gårdar i områden med naturliga begränsningar och branscher i svårigheter.
Nya GJP: 2023–2027
Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för 2023–2027 antogs av Europaparlamentet och rådet den 2 december 2021.
EU-länderna ska genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 genom nationella strategiska GJP-planer. I dessa planer ingår ett brett spektrum av riktade insatser som är anpassade till varje EU-lands särskilda behov. Dessa ska samtidigt ge påtagliga resultat när det gäller de EU-omfattande målen.
Den nya gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar åtgärder som säkerställer att det ekonomiska stödet till jordbrukare och arbetstagare i EU fördelas mer rättvist.
Läs mer
Grundläggande inkomststöd för hållbarhet (BISS)
Inget stöd om inte reglerna följs
EU:s inkomststöd är kopplat till två huvudkriterier:
- Antal hektar som brukas (inte produktionsmängden). Jordbrukarna måste reagera på efterfrågan på marknaden för att öka sin förtjänst. Frikoppling av stöd från produktionsmängden för att undvika överproduktion.
- Miljöhänsyn och växt- och djurskydd som bidrar till ett hållbart jordbruk. Detta kallades ”tvärvillkor” fram till 2022 och ändrades till skärpta ”grundvillkor” i den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Jordbrukare som inte följer EU:s regler kan få sitt stöd sänkt eller indraget.
Läs mer
Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 2023–2027
Varför bönderna behöver stöd
Tryggad livsmedelsförsörjning är mycket viktig, och ett av målen med den gemensamma jordbrukspolitiken är enligt artikel 39 i fördraget om EU:s funktionssätt att tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard. För en vanlig gård ligger genomsnittsinkomsten tydligt under genomsnittsinkomsten i EU:s övriga ekonomi.
Jordbruk är en riskfylld – och ofta dyr – verksamhet. Jordbruket är mer beroende av väder och klimat än andra sektorer. Det går inte att tillgodose en ökad efterfrågan på en gång, eftersom det kräver investeringar och tar tid att odla mer vete eller producera mer mjölk.
EU:s jordbrukare står under press från handelsliberalisering och ökande global handel med livsmedel. Utvecklingen på världsmarknaderna leder till hårdare konkurrens men skapar också nya möjligheter för det europeiska jordbrukets livsmedelsindustri. Globaliseringen och senare års fluktuationer i utbud och efterfrågan har dessutom lett till prisinstabilitet på jordbruksmarknaden, vilket gör det ännu svårare för jordbrukarna.
Dessa osäkerhetsfaktorer inom jordbruket och vikten av tryggad livsmedelsproduktion i EU motiverar att den offentliga sektorn får en så stor roll i det säkerhetsnät som ska trygga böndernas inkomster.
Så här fungerar inkomststödet
Som jordbrukare måste man varje år lämna in en ansökan där man deklarerar alla sina skiften.
Grundreglerna för inkomststöd regleras på EU-nivå men sköts av EU-länderna själva (delad förvaltning). De nationella myndigheterna ansvarar för utbetalning och kontroll av direktstödet till landets bönder.
Inom EU:s regelverk har länderna ett visst handlingsutrymme när de beviljar stöd för att ta hänsyn till nationella förhållanden, som kan variera avsevärt i EU.
Läs mer
Stödvillkor
För att få inkomststöd måste man uppfylla en rad villkor.
I allmänhet gäller följande:
- Gården måste ligga i EU.
- Minimikraven för inkomststöd måste vara uppfyllda. Inkomststöd beviljas inte om beloppet är för lågt (100–500 euro beroende på EU-land) eller om den stödberättigande arealen är för liten (mindre än 0,3–5 ha).
- Jordbrukarna måste bedriva jordbruksverksamhet (dvs. producera, föda upp eller odla jordbruksprodukter osv. eller sköta marken enligt god jordbrukshävd) på den jordbruksareal (åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark) som de förfogar över.
- Jordbrukarna måste uppfylla definitionen av ”aktiva jordbrukare”. Reglerna fastställs av EU-länderna och hänvisar till miniminivåer för jordbruksverksamhet, typer av verksamhet som inte kan få stöd, jordbrukare som är mångsysslare eller arbetar deltid och en minskning av den administrativa bördan.
Läs mer
EU-regler om inkomststöd till jordbrukare
Stödnivå
Cirka 6 miljoner gårdar i EU får inkomststöd. Stödet står ofta för en betydande del av gårdens inkomst. De senaste tio åren motsvarade inkomststödet i genomsnitt nästan hälften av jordbrukarnas inkomster.
Inkomststödets nivå kan variera betydligt mellan gårdar, länder och regioner.
EU har en mekanism som kallas extern konvergens för att stegvis justera inkomstödet per hektar i varje land så att det hamnar på genomsnittsnivån i EU.
EU-länder där genomsnittsstödet ligger under 90 % av EU-genomsnittet får ett tillskott till sin budget med upp till hälften av skillnaden mellan den nuvarande nivån och 90 % av genomsnittet i EU. Stödet kommer att uppgå till minst 200 euro/ha under 2023 och öka till 215 euro/ha år 2027.
Vad kostar inkomststödet?
För perioden 2023–2027 uppgår den planerade EU-budgeten för inkomststöd till närmare 188 miljarder euro.
Läs mer
Översikt över EU:s gemensamma jordbrukspolitik: hur den finansieras
Rättslig grund
Följande bestämmelser reglerar EU:s inkomststöd till jordbruket:
- Regler för inkomststöd (förordning (EU) 1307/2013, delegerade förordning (EU) 639/2014, genomförandeförordning (EU) 641/2014)
- Regler om förvaltning, finansiering och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (förordning (EU) 1306/2013, delegerade förordning (EU) 640/2014, genomförandeförordning (EU) 809/2014)
- Regler för nationella strategiska GJP-planer (förordning (EU) 2021/2115).
- Ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 (delegerade förordning (EU) 2022/126).
