Skip to main content
Agriculture and rural development

Inkomststödet i korthet

Översikt över direktstöd till lantbrukare.

Syftet med inkomststöd till lantbrukare

EU:s inkomststöd till lantbrukarna ska

  • fungera som ett säkerhetsnät och göra jordbruket mer lönsamt
  • trygga livsmedelsförsörjningen i EU
  • hjälpa lantbrukarna att producera säkra, hälsosamma och prisvärda livsmedel
  • belöna lantbrukarna för att de ger oss kollektiva nyttigheter som normalt inte går att sälja på marknaden, som att bevara landsbygden och skydda miljön.

Inkomststödet baseras generellt på gårdens storlek i hektar. Alla EU-länder måste erbjuda ett grundstöd, stöd för hållbara jordbruksmetoder (förgröningsstöd) och stöd till unga lantbrukare. Eftersom EU-länderna måste betala ut de här stöden kallas de ofta för obligatoriska stöd.

EU-länderna kan välja att dessutom ge annat stöd till specifika näringar eller driftsinriktningar. Det finns särskilda stödsystem för att hjälpa små och medelstora gårdar, unga bönder, gårdar i områden med naturliga begränsningar och branscher i svårigheter.

En ny jordbrukspolitik för 2023–2027

Efter intensiva förhandlingar enades Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i juni 2021 om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Överenskommelsen antogs formellt den 2 december 2021, och den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att börja gälla den 1 januari 2023.

Med de nya reglerna ändras systemet för inkomststöd så att det ekonomiska stödet till lantbrukare och arbetstagare i EU fördelas mer rättvist. Fram till 2023 fortsätter nuvarande regler för inkomststöd att gälla i enlighet med övergångsförordningen.

Mer information

Grundstöd

Förgröning

Unga lantbrukare

Andra frivilliga stödsystem

Broschyr: EU:s jordbrukspolitik – direktstöd till bönderna 2015–2020

Inget stöd om inte reglerna följs

EU:s inkomststöd är i de flesta fall kopplade till två huvudkriterier:

  • Antal hektar som brukas (inte produktionsmängden). Lantbrukarna måste reagera på efterfrågan på marknaden för att öka sin förtjänst. Genom att frikoppla stödet från produktionsmängden undviker man de ”livsmedelsberg” som EU byggde upp i slutet på 1970- och 1980-talen.
  • Miljöhänsyn och växt- och djurskydd som bidrar till ett hållbart jordbruk. Det här kallas tvärvillkor. Lantbrukare som inte följer EU:s regler kan få sitt stöd sänkt eller helt bli av med det.

Mer information

Tvärvillkor

Varför bönderna behöver stöd

För en vanlig gård ligger genomsnittsinkomsten tydligt under genomsnittsinkomsten i EU:s övriga ekonomi.

Jordbruk är en riskfylld – och ofta dyr – verksamhet. Jordbruket är mer beroende av väder och klimat än andra sektorer. Det går inte att tillgodose en ökad efterfrågan på en gång, eftersom det kräver investeringar och tar tid att odla mer vete eller producera mer mjölk. 

EU:s lantbrukare står under press från handelsliberalisering och ökande global handel med livsmedel. Utvecklingen på världsmarknaderna leder till hårdare konkurrens men skapar också nya möjligheter för det europeiska jordbrukets livsmedelsindustri. Globaliseringen och senare års fluktuationer i utbud och efterfrågan har dessutom lett till prisinstabilitet på jordbruksmarknaden, vilket gör det ännu svårare för lantbrukarna.

Dessa osäkerhetsfaktorer inom jordbruket motiverar att den offentliga sektorn får en så stor roll i det säkerhetsnät som ska trygga böndernas inkomster.

Så här fungerar inkomststödet

Som lantbrukare måste man varje år lämna in en ansökan där man deklarerar alla sina skiften. 

Inkomststödet regleras på EU-nivå men sköts av EU-länderna själva (delad förvaltning). De nationella myndigheterna ansvarar för utbetalning och kontroll av direktstödet till landets bönder.

Inom EU:s regelverk har länderna ett visst handlingsutrymme när de beviljar stöd för att ta hänsyn till nationella förhållanden, som kan variera avsevärt i EU. Enligt EU:s öppenhetsregler måste de nationella förvaltningarna publicera information om vem som får stöd.

Mer information

EU:s öppenhetsregler

Stödvillkor

För att få inkomststöd måste man uppfylla en rad villkor.

I allmänhet gäller följande:

  • Gården måste ligga i EU.
  • Vissa minimikrav måste vara uppfyllda. Inkomststöd beviljas inte om beloppet är för lågt (100–500 euro beroende på EU-land) eller om den stödberättigande arealen är för liten (mindre än 0,3–5 ha beroende på land).
  • Lantbrukarna måste bedriva jordbruksverksamhet (dvs. producera, föda upp eller odla jordbruksprodukter osv. eller sköta marken enligt god jordbrukshävd) på den jordbruksareal (åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark) som de förfogar över.
  • Lantbrukarna måste vara ”aktiva”. De nya reglerna innehåller en flexibel definition av aktiv lantbrukare som hänvisar till miniminivåer för jordbruksverksamhet, typer av verksamhet som inte kan få stöd, lantbrukare som är mångsysslare eller arbetar deltid och en minskning av den administrativa bördan.
  • I de EU-länder där grundstödet bygger på stödrätter måste lantbrukarna ha stödrätter för att få inkomststöd.

Mer information

EU-regler om inkomststöd till lantbrukare

Eligibility for income support
English
(157.79 KB - PDF)
Ladda ner
Active Farmer - Decisions taken by Member States following the entry into force of the omnibus regulation - April 2018
English
(518.6 KB - PDF)
Ladda ner

Stödnivå

Nästan 6,3 miljoner gårdar i EU får inkomststöd. Stödet står ofta för en betydande del av gårdens inkomst. De senaste tio åren motsvarade inkomststödet i genomsnitt nästan hälften av lantbrukarnas inkomster.

Inkomststödets nivå kan variera betydligt mellan gårdar, länder och regioner.

EU har en mekanism som kallas extern konvergens för att stegvis justera inkomstödet per hektar i varje land så att det hamnar på genomsnittsnivån i EU.

För närvarande innebär detta att i EU-länder där genomsnittsstödet ligger under 90 % av EU-genomsnittet ska det ökas med en tredjedel av skillnaden mellan deras nuvarande nivå och 90 % av genomsnittet i EU. I länder där genomsnittsstödet är högre än EU-genomsnittet justeras beloppen nedåt.

Enligt den nya jordbrukspolitiken som börjar i gälla i januari 2023, kommer de EU-länder där genomsnittsstödet ligger under 90 % av EU-genomsnittet att få ett tillskott till sin budget med upp till hälften av skillnaden mellan den nuvarande nivån och 90 % av genomsnittet i EU. Stödet kommer att uppgå till minst 200 euro/ha under 2022 och öka till 215 euro/ha år 2027.

Vad kostar inkomststödet?

År 2018 gick 41,74 miljarder euro av EU:s jordbruksbudget till inkomststöd.

Mer information

Översikt över EU:s gemensamma jordbrukspolitik: hur den finansieras

Rättslig grund

Följande bestämmelser reglerar EU:s inkomststöd till jordbruket:

Documents

Decisions taken by Member States for direct payments 2015-20 – June 2021
English
(1.07 MB - PDF)
Ladda ner

Summary report on the implementation of direct payments (except greening) in claim year 2019
English
(1.82 MB - PDF)
Ladda ner

Summary report on the implementation of direct payments (except greening) in claim year 2018
English
(1.84 MB - PDF)
Ladda ner

Summary report on the implementation of direct payments (except greening) in claim year 2017
English
(2.06 MB - PDF)
Ladda ner

Decisions taken by Member States for direct payments 2015-20 – December 2018
English
(3.72 MB - PDF)
Ladda ner

Direct payments: Financial mechanisms in the new system – 2013 CAP reform (June 2016)
English
(1.2 MB - PDF)
Ladda ner

Decisions taken by Member States for direct payments 2015-20 – June 2016
English
(2.09 MB - PDF)
Ladda ner

Summary report on the implementation of direct payments in claim year 2016
English
(1.95 MB - PDF)
Ladda ner

Summary report on the implementation of direct payments for claim year 2015
English
(1.91 MB - PDF)
Ladda ner

Direct payments post 2014 – decisions taken by Member States by 1 August 2014
English
(1.57 MB - PDF)
Ladda ner