Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet
Det kompletterande omfördelningsinkomststödet för hållbarhet ersätter det omfördelningsstöd som gällde 2014–2022.
Det nya omfördelningsinkomststödet är ett av den gemensamma jordbrukspolitikens verktyg för att skapa rättvisa genom att omfördela stöd från stora till små eller medelstora jordbruksföretag.
En rättvisare fördelning är ett av de viktigaste målen för jordbrukspolitiken 2023–2027. På EU-nivå ökar inkomsterna per årsarbetsenhet i genomsnitt i takt med jordbruksföretagets storlek. Detta återspeglar det ekonomiska fenomenet med stordriftsfördelar: ju större företaget är, desto lägre blir enhetskostnaderna och desto högre brukar inkomsten bli per arbetstagare.
Syftet med stödet
Det största syftet med omfördelningsinkomststödet är att uppnå en mer balanserad fördelning av inkomststöd till små och medelstora jordbruksföretag.
EU-länderna måste avsätta minst 10 % av sina justerade anslag för direktstöd för omfördelningsinkomststödet. De har dock möjlighet att göra undantag från detta krav (till exempel att avsätta mindre än 10 % eller att inte använda omfördelningsinkomststödet alls) under förutsättning att de kan visa att omfördelningsbehoven tillgodoses i tillräcklig utsträckning med hjälp av andra verktyg som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).
Jordbrukspolitiken stöder landsbygden och jord- och skogsbrukets viktiga roll för samhället i stort.
EU:s jordbrukspolitik ska motverka klimatförändringarna, skydda naturtillgångarna och bidra till den biologiska mångfalden i EU.
Jord- och skogsbruk kan ge en varaktig ekonomisk avkastning till bönder, skogsägare och EU i stort.
Omfördelningsinkomststödet i praktiken
Omfördelningsinkomststödet är
-
ett årligt frikopplat stöd per stödberättigande hektar (stöd för de första hektaren) till jordbrukare som har rätt till stöd enligt det grundläggande inkomststödet för hållbarhet.
EU-länderna har, inom de gränser som fastställs i lagstiftningen om den gemensamma jordbrukspolitiken, stort utrymme att anpassa omfördelningsinkomststödet till sina egna omfördelningsbehov och jordbruksstrukturer, till exempel genom att
-
bestämma den högsta stödnivån
-
tillämpa olika intervall av hektar
-
fastställa olika enhetsbelopp per intervall
-
dela upp beloppet för det grundläggande inkomststödet på olika grupper av territorier
-
besluta att inte betala ut omfördelningsinkomststöd till företag över en viss storlek.
Omfördelningsinkomststödet är ett extra stöd för de första hektaren till jordbrukare som har rätt till stöd enligt det grundläggande inkomststödet. För att bättre rikta detta kompletterande stöd och ta hänsyn till jordbrukens olika strukturer i EU kan EU-länderna
-
ge kompletterande stöd för olika intervall av hektar och/eller
-
dela upp beloppet för det grundläggande inkomststödet på olika regioner eller grupper av territorier.
Ett nytt inslag i jordbrukspolitiken 2023–2027 är att EU-länderna nu måste avsätta minst 10 % av sina justerade anslag för direktstöd (efter överföringar mellan fonder) för omfördelningsinkomststödet, för att öka stödet till små och medelstora jordbruksföretag. Ett undantag från denna regel kan begäras om länderna visar att omfördelningsbehoven tillgodoses i tillräcklig utsträckning med hjälp av andra instrument och interventioner som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), till exempel
-
intern konvergens eller
-
fastställande av tak och nedtrappning av stöd.
Rättslig grund
Det kompletterande omfördelningsinkomststödet för hållbarhet som inrättats genom förordning (EU) 2021/2115 (kapitel II avsnitt 2 artikel 29) ersätter omfördelningsstödet i förordning (EU) nr 1307/2013.
