Landsbygdsutveckling, den andra pelaren i EU:s gemensamma jordbrukspolitik, stärker den första pelaren (inkomststöd och marknadsåtgärder) genom att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet.
Jordbrukspolitiken bidrar till hållbar utveckling på landsbygden genom att
- främja jord- och skogsbrukets konkurrenskraft
- säkerställa hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder
- arbeta för en territoriellt balanserad social och ekonomisk utveckling på landsbygden, bl.a. genom att bevara och skapa arbetstillfällen.
Stöd till landsbygdsutveckling
Den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till målen för landsbygdsutveckling genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Ejflus budget för 2021–2027 är 95,5 miljarder euro, varav 8,1 miljarder euro kommer från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU som bidrar till hanteringen av covid-19-pandemins konsekvenser.
Reglerna för utgifter för landsbygdsutveckling under 2021–2022 finns i övergångsförordningen för jordbrukspolitiken som antogs den 23 december 2020. Förordningen kompletterar de befintliga reglerna (som ursprungligen gällde för 2014–2020) med ytterligare inslag som ska säkra en smidig övergång till den nya gemensamma jordbrukspolitiken som började gälla 2023.
Läs mer
Diagram och siffror om landsbygdsutvecklingen
Landsbygdsprogram
EU-länderna genomför landsbygdsprogram som finansieras genom Ejflu. Programmen medfinansieras av länderna och kan utarbetas på nationell eller regional nivå. EU-kommissionen godkänner och övervakar landsbygdsprogrammen, medan beslut om projekturval och stödutbetalningar fattas av nationella och regionala myndigheter.
Varje landsbygdsprogram måste vara inriktat på minst fyra av de sex Ejflu-prioriteringarna:
- Uppmuntra till kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk och skogsbruk.
- Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften inom alla typer av lantbruk och främja innovativa jordbruksmetoder och hållbar skogsförvaltning.
- Främja organisationen av livsmedelskedjan, stärka djurskyddet och förbättra riskhanteringen inom jordbruket.
- Utnyttja resurserna bättre och ställa om till en koldioxidsnål och klimatsäker ekonomi inom jordbruket, livsmedelssektorn och skogsbruket.
- Återställa, bevara och förbättra de ekosystem som har koppling till jord- och skogsbruk.
- Främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden.
Ejflu-prioriteringarna är uppdelade i 18 fokusområden. I sina program sätter länderna mål kopplade till de prioriteringar och fokusområden som de har valt, och anger strategin för uppnå målen.
När länderna utformar sina strategier väljer de från en ”meny” av 20 breda politiska åtgärder, som kan anpassas till nationella och regionala förhållanden för att nå resultat i fråga om en eller fler av Ejflus prioriteringar. Arbetet med att nå målen övervakas genom den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen.
Viktiga regler för landsbygdsprogrammen
Klimat- och miljöinsatser
Minst 30 procent av medlen till landsbygdsprogrammen måste öronmärkas för miljö- och klimatåtgärder. En stor del av medlen ges som bidrag och årliga betalningar till stöd för jordbrukare som ställer om till mer miljövänliga metoder.
Stöd till lokala insatser
Minst fem procent av medlen till landsbygdsprogrammen måste gå till åtgärder som bygger på Leadermodellen, dvs. lokalt ledd utveckling.
Smarta byar
Landsbygdsprogrammen kan också stödja smarta byar, ett initiativ med mångsidiga verktyg för att främja, möjliggöra och öka innovationen på landsbygden för att hantera utmaningar som många landsbygdsbor står inför.
Finansieringsinstrument
Med hjälp av sina finansieringsinstrument bidrar Ejflu till lån, mikrolån, garantier och kapitaltillskott som mottagare inom jord- och skogsbruket och på landsbygden kan få när de tar initiativ till ekonomiskt bärkraftiga projekt i enlighet med Ejflus prioriteringar. På Fi-Compass finns mer information om Ejflus finansieringsinstrument.
Dokument om landsbygdsprogrammen i de olika EU-länderna, inklusive partnerskapsavtal, programsammanfattningar och faktablad.
Europeiska nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken
Det europeiska nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken har inrättats för att möjliggöra nätverksarbete mellan nationella nätverk, organisationer och myndigheter inom jordbruk och landsbygdsutveckling på unionsnivå.
Det fungerar som ett forum för diskussion och utbyte av god praxis i genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för många olika parter, bland annat nationella myndigheter, jordbruksproducenter, utvärderare, lokala aktionsgrupper, europatäckande organisationer, leverantörer av jordbruksrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster.
Nätverket stöder utformningen och genomförandet av de strategiska GJP-planerna, innovation och kunskapsutbyte (inklusive det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket – EIP-AGRI) och utvärderingen av jordbrukspolitiken.
Nätverket ger tillgång till en mängd aktiviteter och information som rör genomförandet av de strategiska GJP-planerna i EU, bland annat en samling god praxis, evenemang och publikationer.
Det europeiska nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken ersatte det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, inklusive stödtjänsten för utvärdering och EIP-AGRI-nätverket.
Leader
Leader är en lokalt förankrad metod som för samman jordbrukare, landsbygdsföretag, lokala organisationer, myndigheter och enskilda personer från olika sektorer i lokala aktionsgrupper. Aktionsgrupperna utarbetar egna lokala landsbygdsstrategier och förvaltar sina egna budgetar.
Leadermodellen stärker banden i lokalsamhällena, främjar sektorsövergripande innovationer och underlättar kunskapsutbyte mellan lokala aktionsgrupper i länderna och på EU-nivå.
Metoden har med framgång använts under de senaste 30 åren och anammats av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden i en bredare lokalt ledd utveckling. I dag driver grupper med anknytning till Leader-initiativ och lokalt ledd utveckling tiotusentals projekt som skapar ekonomiska, kulturella, sociala och miljömässiga fördelar på Europas landsbygd.
Nätverket för landsbygdsutveckling tillhandahåller detaljerad information om Leadermodellen med resurser, verktyg och en databas med lokala aktionsgrupper.
Landsbygdsutvecklingen i framtiden
Enligt den nya gemensamma jordbrukspolitiken ingår åtgärder för landsbygdsutveckling i de nationella strategiska GJP-planerna från och med 2023.
Syftet är att göra landsbygdsåtgärderna mer flexibla så att de kan bidra till hanteringen av aktuella och framtida utmaningar som klimatförändringar och generationsskiften samtidigt som stödet till jordbrukarna fortsätter inom ramen för ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. Landsbygdsåtgärderna kommer också att bidra till kommissionens viktigaste prioriteringar och strategier, t.ex. den europeiska gröna given och den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden.
Rättslig grund
Förordning (EU) nr 1303/2013 – gemensamma regler för de europeiska struktur- och investeringsfonderna
Förordning (EU) nr 1305/2013 – Ejflu-stöd för landsbygdsutveckling
Förordning (EU) nr 1306/2013 – finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken
Förordning (EU) nr 1310/2013 – Ejflu-stöd för landsbygdsutveckling
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 – Ejflu-stöd för landsbygdsutveckling och övergångsbestämmelser
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 – administration och indragning av stöd samt administrativa sanktioner för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 – tillämpning av förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller administrations- och kontrollsystem, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor
Fler länkar
Information om sysselsättning, tillväxt, fattigdom och utmaningar på landsbygden.
Förteckning över de kommittéer som deltar i EU-kommissionens arbete på jordbruksområdet.
Översikt över EU:s stöd och avtal samt uppgifter om och analyser av skogsbruket.