Gå direkt till innehållet
Agriculture and rural development

Jordbruket och EU:s utvidgning

Jordbruk och landsbygdsutveckling

Jordbruket är en av de mest komplexa, känsliga och viktiga frågorna i samband med EU:s utvidgning på grund av

  • sektorns storlek (stor andel av BNP och stor andel som arbetar inom jordbruket)
  • de strukturella bristerna (självförsörjande eller delvis självförsörjande jordbruk).

EU-kommissionens experter på jordbruk och landsbygdsutveckling hjälper kandidatländer och potentiella kandidatländer som förbereder sin anslutning till EU och den gemensamma politiken för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Förutsättningar för jordbruk och landsbygdsutveckling

Två områden är särskilt viktiga: ekonomi och standarder.

Ekonomiska aspekter

  • En fungerande marknadsekonomi som baseras på tydliga egendomsrättigheter, välfungerande marknader, prisavreglering och makroekonomisk stabilitet.
  • Kapacitet att klara konkurrenstrycket och marknadskrafterna i EU och från importerade jordbruks- och livsmedelsprodukter.

EU-standarder

  • Tillräcklig administrativ kapacitet hos jordbruksmyndigheterna, särskilt när det gäller utformningen av jordbrukspolitiken, analys, genomförande, stöd och kontroll.
  • Tillräcklig administrativ kapacitet för att utforma och genomföra föranslutningsåtgärder för landsbygdsutveckling och senare program för att ytterligare utveckla landsbygden.
  • Anpassad lagstiftning och tillräcklig administrativ kapacitet inom ekologiskt jordbruk, kvalitetspolitik och andra övergripande aspekter.
  • Införande av marknadsmekanismer, bland annat handelsnormer, prisrapportering, kvotförvaltning, producentorganisationer och offentlig intervention på marknaderna.

Anslutningsförhandlingar

Anslutningsförhandlingarna om jordbruket inriktas på förfarandena för framtida direktstöd, stöd till landsbygdsutveckling och behovet av övergångsåtgärder för att kunna ansluta sig till EU med hänsyn till varje lands särskilda förhållanden.

Det är viktigt att ha många bindande regler och en effektiv offentlig förvaltning för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska fungera.

Det krävs lagar som styr förvaltningssystemen, t.ex. ett utbetalande organ och ett integrerat förvaltnings- och kontrollsystem, samt kapacitet att genomföra landsbygdsutvecklingsåtgärder.

EU-medlemskapet kräver att många olika jordbruksprodukter integreras i den gemensamma organisationen av marknaden, t.ex. jordbruksgrödor, socker, animaliska produkter och specialgrödor.

Läs mer

Stegen mot EU-medlemskap

Gemensam organisation av jordbruksmarknaderna

Stabiliserings- och associeringsprocessen

Stabiliserings- och associeringsprocessen fastställer gemensamma politiska och ekonomiska mål som stöds av avtalsrättsliga, ekonomiska och finansiella instrument för att stärka reformerna och ledsaga övergångsprocessen på västra Balkan.

De två viktigaste instrumenten som gör det möjligt att stabilisera och successivt anpassa Balkanländerna till EU:s ekonomiska och rättsliga system är

Kandidatländer

De fem kandidatländerna är Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet.

Läs mer om kandidatländerna

Potentiella kandidatländer

Kosovo och Bosnien och Hercegovina är potentiella kandidatländer.

Läs mer om de potentiella kandidatländerna