Jordbruk och landsbygdsutveckling
Jordbruket är en av de mest komplexa, känsliga och viktiga frågorna i samband med EU:s utvidgning på grund av
- sektorns storlek (stor andel av BNP och stor andel som arbetar inom jordbruket)
- de strukturella bristerna (självförsörjande eller delvis självförsörjande jordbruk).
EU-kommissionens experter på jordbruk och landsbygdsutveckling hjälper kandidatländer och potentiella kandidatländer som förbereder sin anslutning till EU och den gemensamma politiken för jordbruk och landsbygdsutveckling.
Förutsättningar för jordbruk och landsbygdsutveckling
Två områden är särskilt viktiga: ekonomi och standarder.
Ekonomiska aspekter
- En fungerande marknadsekonomi som baseras på tydliga egendomsrättigheter, välfungerande marknader, prisavreglering och makroekonomisk stabilitet.
- Kapacitet att klara konkurrenstrycket och marknadskrafterna i EU och från importerade jordbruks- och livsmedelsprodukter.
EU-standarder
- Tillräcklig administrativ kapacitet hos jordbruksmyndigheterna, särskilt när det gäller utformningen av jordbrukspolitiken, analys, genomförande, stöd och kontroll.
- Tillräcklig administrativ kapacitet för att utforma och genomföra föranslutningsåtgärder för landsbygdsutveckling och senare program för att ytterligare utveckla landsbygden.
- Anpassad lagstiftning och tillräcklig administrativ kapacitet inom ekologiskt jordbruk, kvalitetspolitik och andra övergripande aspekter.
- Införande av marknadsmekanismer, bland annat handelsnormer, prisrapportering, kvotförvaltning, producentorganisationer och offentlig intervention på marknaderna.
Anslutningsförhandlingar
Anslutningsförhandlingarna om jordbruket inriktas på förfarandena för framtida direktstöd, stöd till landsbygdsutveckling och behovet av övergångsåtgärder för att kunna ansluta sig till EU med hänsyn till varje lands särskilda förhållanden.
Det är viktigt att ha många bindande regler och en effektiv offentlig förvaltning för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska fungera.
Det krävs lagar som styr förvaltningssystemen, t.ex. ett utbetalande organ och ett integrerat förvaltnings- och kontrollsystem, samt kapacitet att genomföra landsbygdsutvecklingsåtgärder.
EU-medlemskapet kräver att många olika jordbruksprodukter integreras i den gemensamma organisationen av marknaden, t.ex. jordbruksgrödor, socker, animaliska produkter och specialgrödor.
Läs mer
Gemensam organisation av jordbruksmarknaderna
Stabiliserings- och associeringsprocessen
Stabiliserings- och associeringsprocessen fastställer gemensamma politiska och ekonomiska mål som stöds av avtalsrättsliga, ekonomiska och finansiella instrument för att stärka reformerna och ledsaga övergångsprocessen på västra Balkan.
De två viktigaste instrumenten som gör det möjligt att stabilisera och successivt anpassa Balkanländerna till EU:s ekonomiska och rättsliga system är
- stabiliserings- och associeringsavtalen med bland annat handelsförmåner
- instrumentet för stöd inför anslutningen
Kandidatländer
De fem kandidatländerna är Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet.
Potentiella kandidatländer
Kosovo och Bosnien och Hercegovina är potentiella kandidatländer.
Fler länkar
Översikt över EU:s gemensamma jordbrukspolitik
Översikt över EU:s jordbrukspolitik, dess mål, historia och gällande regler till stöd för EU:s lantbrukare och livsmedelsförsörjningen i EU.
Landsbygdsutveckling
EU jobbar för en levande landsbygd. Vid sidan av marknadsinterventioner och inkomststöd är landsbygdsåtgärderna ett centralt inslag i den gemensamma jordbrukspolitiken.