Skip to main content
Agriculture and rural development

Utvidgningsländernas status

EU har gett sju länder utsikter till EU-medlemskap: Turkiet och sex länder på västra Balkan. Kravet är dock att de uppfyller ”Köpenhamnskriterierna” om demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och en fungerande marknadsekonomi.

Länderna befinner sig i olika skeden av anslutningsprocessen.

  • Länder som uppfyller Köpenhamnskriterierna har fått status som ”kandidatland” av Europeiska rådet. Det gäller för närvarande Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet.
  • Länder som ännu inte uppfyller Köpenhamnskriterierna är ”potentiella kandidatländer”. Det gäller för närvarande Bosnien och Hercegovina och Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring).

Kandidatländer

De fem kandidatländerna är Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet.

Jordbrukets ekonomiska betydelse (uppdatering i mars 2019)
AlbanienMontenegroNordmakedonienSerbienTurkiet
Total yta (km2)28 75013 81225 71388 407783 562
Befolkning (i miljoner)2,80,62,17,278,7

Befolkningstäthet (km2)

9745,083,581,9100,4
BNP (i US-dollar)13 miljarder4,84 miljarder10,9 miljarder42,5 miljarder851,5 miljarder

BNP per capita (i US-dollar)

4 3207 7825 3115 90010 940
Jordbrukets andel av BNP (i procent)22,982,97,57,5

Albanien

Jordbruket i Albanien

Jordbruket är en av de viktigaste sektorerna i den albanska ekonomin. Det står för omkring 23 % av landets BNP och sysselsätter cirka 43 % av den totala arbetskraften.

Den utnyttjade jordbruksarealen (UJA) är 1,18 miljoner hektar, vilket är 40,5 % av landets totala yta. Hälften av den utnyttjade jordbruksarealen är åkermark, 43 % är permanent gräsmark och 7 % är mark med permanenta grödor.

Jordbruksproduktionen har ökat med i genomsnitt 3–3,5 % per år sedan 2003. Det har skett en markant ökning sedan 2003, och allra mest när det gäller druvor, potatis, ko- och getmjölk, ägg, frukt och foder. Mellan 2000 och 2008 ökade fruktproduktionen (inklusive druvor) med 70 %, animalieproduktionen med 21 % och produktionen av jordbruksgrödor med 10 % (trots att veteodlingsområdena minskade kraftigt). Grönsaksproduktionen har ökat betydligt, särskilt i växthus.

De största problemen för jordbruket i Albanien är

  • avfolkningen av landsbygden
  • mycket små gårdar (i genomsnitt 1,2 hektar jämfört med 14 hektar i EU)
  • bristande marknadsföring av varorna
  • underutvecklade bevattnings- och dräneringssystem
  • låg teknisk nivå
  • dålig organisation bland lantbrukarna och låg utvecklingsnivå i förädlingsindustrin.

Läs mer

Albaniens anslutningsprocess

EU–Albanien: handel med livsmedel från jordbruket

Montenegro

Anslutningsförhandlingarna med Montenegro inleddes i juni 2012 och diskussionerna om kapitel 11 – jordbruk och landsbygdsutveckling – började i december 2016. Montenegro måste uppfylla två avslutningsriktmärken: landet måste anta genomförandeplaner för inrättande av dels ett integrerat administrations- och kontrollsystem, dels ett utbetalande organ.

Jordbruket i Montenegro

Montenegro har en total yta på 13 812 kvadratkilometer, vilket utgör 0,35 % av EU:s yta. Jordbruksmarken utgör 38 % (517 000 hektar) av landets totala yta. Montenegros jordbruk täcker en förhållandevis liten yta men gagnas av ett medelhavsklimat. Jordbruket är tämligen varierat – från oliv- och citrusodlingar i kustregionen till tobak och tidiga grönsaker i de centrala delarna och omfattande fåravel i norr.

Den genomsnittliga storleken på den utnyttjade jordbruksarealen per gård är 4,6 hektar, men det är viktigt att komma ihåg att 72 % av jordbruksföretagen bara har en areal på högst 2 hektar. De flesta är små familjejordbruk som i första hand producerar för eget bruk.

Jordbruk är den viktigaste verksamheten på landsbygden – över 60 000 hushåll får sin inkomst helt eller delvis från jordbruket.

Läs mer

Montenegros anslutningsprocess

EU–Montenegro: handel med livsmedel från jordbruket

Nordmakedonien

Jordbruket i Nordmakedonien

Nordmakedonien är ett land utan kust med många bergsområden och breda dalar. Omkring 79 % av landets yta utgörs av berg och kullar, 19 % av slättland och 2 % av naturliga sjöar.

Landets yta består av

  • 1, 261 miljoner hektar eller 50,1 % jordbruksmark (odlad mark, betesmark och ängsmark, mark som används till fleråriga grödor och köksträdgårdar)
  • 44,3 % skogsmark
  • cirka 4 % vatten och andra ytor.

År 2013 utgjorde odlad mark omkring 509 000 hektar eller 40 % av den totala jordbruksmarken. Av den totala jordbruksarealen är 81 % åkermark och trädgårdar, 3 % fruktodlingar, 4 % vinodlingar och 11 % ängsmark.

Landet är övervägande kuperat och bergigt. Klimatet som kännetecknas av långa, varma somrar och korta, relativt milda vintrar kombinerat med bördiga jordar ger utmärkta förutsättningar för att producera en lång rad produkter.

Jordbruket i Nordmakedonien består främst av små hyrda eller ägda familjejordbruk som är uppdelade i mindre jordlotter. De statliga gårdarna är i allmänhet mycket större.

Nästan hela jordbrukets bruttoproduktion (cirka 70 %) utgörs av vegetabilier, framför allt vete och grönsaker. Potatis, tomat och paprika dominerar grönsaksproduktionen och gör Nordmakedonien till nettoexportör av bearbetade grönsaker. Andra viktiga jordbruksprodukter är frukt, spannmål, tobak och druvor. Animalieproduktionen har mindre betydelse och består främst av komjölksproduktion.

Jordbrukssektorn står för nästan 10 % av landets BNP och är relativt stabil. Som i många länder på västra Balkan bor nästan hälften av befolkningen på landsbygden. Enligt officiella siffror arbetar nästan en femtedel av arbetskraften i jordbruket. Jordbruket har alltid fungerat som en stötdämpare för socioekonomiska och strukturella förändringar inom industrin och andra ekonomiska sektorer.

Jordbruks- och livsmedelssektorn har alltid haft en viktig roll i Nordmakedonien, Under de senaste tio årens privatiseringar har industrin lidit av de politiska förändringarna och haft svårt att anpassa sig till marknadsekonomin. Situationen har förbättrats de senaste åren och ett mer marknadsorienterat fokus blir allt viktigare.

Förbindelserna mellan EU och Nordmakedonien

Nordmakedonien var det första land i regionen som undertecknade stabiliserings- och associeringsavtalet 2001. Landet lämnade in en ansökan om EU-medlemskap den 22 mars 2004. I slutet av 2009 bedömde kommissionen att Nordmakedonien i tillräcklig grad uppfyllde kriterierna för medlemskap och rekommenderade därför att man skulle inleda förhandlingar. Rekommendationen upprepades de följande åren.

Som kandidatland är Nordmakedonien berättigat till de fem delarna av IPA-stödet, däribland landsbygdsutvecklingsdelen Ipard. Ipard-programmet innehåller detaljerade mål för jordbrukssektorn och beskriver åtgärderna för att nå dem.

Läs mer

Nordmakedoniens anslutningsprocess

EU–Nordmakedonien: handel med livsmedel från jordbruket

Serbien

Anslutningsförhandlingarna med Serbien inleddes i januari 2014, men diskussionerna om kapitel 11 – jordbruk och landsbygdsutveckling – har ännu inte börjat.

Jordbruket i Serbien

Serbiens utnyttjade jordbruksareal är 3,44 miljoner hektar, vilket är 43 % av landets totala yta. Arealen består främst av åkermark (73 %), permanent gräsmark och grödor. Jordbruket kännetecknas av en bördig jord och ett gynnsamt klimat och är en mycket viktig sektor för den serbiska ekonomin.

Det finns 631 552 jordbruksföretag i Serbien. Nästan hälften av dem har en areal på högst 2 hektar, vilket motsvarar 8 % av jordbruksarealen. Det serbiska landskapet är varierat, med frodiga slätter i Vojvodina i norr som lämpar sig för odling av jordbruksgrödor och grönsaker, till kuperad terräng i de centrala delarna och höga berg vid landets östra, västra och södra gränser som lämpar sig för uppfödning av får och nötkreatur och frukt- och vinodling.

Serbien har betydande konkurrensfördelar tack vare bra jordbruksmark, en strategisk placering för handel och en hög utbildningsnivå.

Läs mer

Serbiens anslutningsprocess

EU–Serbien: handel med livsmedel från jordbruket

Turkiet

Jordbruket i Turkiet

Jordbruket är viktigt för Turkiet, både socialt och ekonomiskt. Omkring hälften av Turkiets totala areal används till jordbruk, vilket är lite mer än genomsnittet i EU. En turkisk EU-anslutning skulle därför tillföra cirka 39 miljoner hektar till EU:s jordbruksareal, vilket skulle utgöra 20 % av EU:s jordbruksareal. År 2014 arbetade 21 % av arbetskraften i jordbruket.

Jordbruksstrukturen i Turkiet liknar strukturen i vissa av de nyare EU-länderna. Enligt folkräkningen 2011 finns det cirka 3 miljoner jordbruksföretag i Turkiet (jämfört med cirka 12 miljoner i EU). De flesta av dem är familjejordbruk. Jordbruksföretagen är mindre än EU-genomsnittet (6 hektar jämfört med EU-genomsnittet på 13 hektar).

Det turkiska jordbruket kännetecknas av självförsörjande och delvis självförsörjande jordbruk. De här jordbruken har ofta en låg produktion och bara en liten del av produktionen saluförs.

Turkiet är en stor producent av jordbruksgrödor. År 2017 producerade Turkiet 36 miljoner ton spannmål (inklusive ris). Turkiet har också en stor nötproduktion och är världens största exportör av hasselnötter. Tack vare klimatet och de låga arbetskostnaderna är landet mycket konkurrenskraftigt när det gäller förhållandet mellan kvalitet och pris.

För andra grödor är Turkiet också en konkurrenskraftig producent (både i EU och i världen) av vissa trindsädesslag som kikärter och linser, bomull och vissa kvalitetsklasser av socker, tobak och olivolja. När det gäller djur och animaliska produkter har Turkiet en mycket skyddad marknad med bland annat importrestriktioner. Den turkiska köttkonsumtionen per capita är cirka en femtedel av EU-genomsnittet, men för fårkött är den högre än i EU. Invånarna i Turkiet konsumerar bara hälften så mycket som komjölk som i EU men äggkonsumtionen är något högre än EU-genomsnittet.

Läs mer

Turkiets anslutningsprocess

EU–Turkiet: handel med livsmedel från jordbruket

Potentiella kandidatländer

Kosovo och Bosnien och Hercegovina är potentiella kandidatländer.

Jordbrukets ekonomiska betydelse (uppdatering i mars 2019)
Bosnien och HercegovinaKosovo
Total yta (km2)51 20910 908
Befolkning (i miljoner)3,81,8
Befolkningstäthet (km2)75,1165
BNP (i US-dollar)17,3 miljarder7,2 miljarder
BNP per capita (i US-dollar)5 0933 900
Jordbrukets andel av BNP (i procent)3,310

Bosnien och Hercegovina

Jordbruket i Bosnien och Hercegovina

Jordbruk är en av de viktigaste ekonomiska verksamheterna i Bosnien och Hercegovina. Av den samlade arealen på 5,113 miljoner hektar hade landet 2,2 miljoner hektar jordbruksmark år 2016, varav 1,6 miljoner hektar var åkermark och 600 000 hektar var betesmark.

Bosnien och Hercegovina har förhållandevis knappa jordbruksresurser. Stora delar av landet består av bergsområden (66 % är bergigt eller kuperat) och bara 20 % (cirka 1 miljon hektar) lämpar sig för jordbruk. Det finns dock mycket gräsmark och bergsbetesmark som kan vara en fördel för animalieproduktion och produktion av mejeriprodukter. Frukt- och vinodlingar täcker cirka 100 000 hektar.

Jordbruket består främst av små familjejordbruk som i stor utsträckning producerar för eget bruk – över hälften av jordbruksföretagen uppskattas vara på mindre än 3 hektar.

Jordbruksproduktionen i Bosnien och Hercegovina domineras av vegetabilier. Animalieproduktionen utgör mindre än en tredjedel av den totala produktionen. Denna andel har ökat något de senaste åren till följd av en ökad komjölksproduktion. Ekonomiskt sett är grönsaker den viktigaste sektorn i landets jordbruk. Färsk komjölk, majs och potatis har också stor betydelse.

Förbindelserna mellan EU och Bosnien och Hercegovina

Bosnien och Hercegovina deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen och har åtagit sig att genomföra nödvändiga politiska, ekonomiska och sociala reformer som leder till närmare förbindelser med EU och till en eventuell framtida EU-anslutning.

Förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal inleddes i november 2005. Avtalet undertecknades den 16 juni 2008, men trädde i kraft först i juni 2015.

EU är den största givaren av ekonomiskt stöd till Bosnien och Hercegovina med 690 miljoner euro i föranslutningsstöd.

Läs mer

Bosnien och Hercegovinas anslutningsprocess

EU–Bosnien och Hercegovina: handel med livsmedel från jordbruket

Kosovo*

Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

Jordbruket i Kosovo

Jordbruksföretagen i Kosovo är mycket små och för det mesta delvis självförsörjande. Varje familj har i genomsnitt 3,2 hektar mark, varav 1,6 hektar i genomsnitt är åkermark som oftast är uppdelad i sex till åtta jordlotter. 97 % av jordbruksföretagen är på mindre än 5 hektar och inte ens 1 % är större än 10 hektar.

Djurbesättningarna är också små. De flesta hushåll med boskap har mellan en och tre kor. Förutom att vara en av de viktigaste ekonomiska sektorerna är jordbruket också ett skyddsnät för många fattiga och äldre som måste vara självförsörjande för att klara sig. Maten står för en stor andel av hushållens samlade utgifter.

Läs mer

Kosovos anslutningsprocess

EU–Kosovo: handel med livsmedel från jordbruket