EU-budgeten för jordbruk
EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027, som antogs den 17 december 2020, uppgår till 1,21 biljoner euro (i löpande priser) plus 808 miljarder euro från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU. De totala anslagen för den gemensamma jordbrukspolitiken uppgår till 386,6 miljarder euro, uppdelat mellan två fonder (som ofta kallas för jordbrukspolitikens ”två pelare”):
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
EGFJ (den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare) har ett anslag på 291,1 miljarder euro, varav upp till 270 miljarder euro är avsatta för inkomststödsystem, och återstoden för jordbruksmarknaderna.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)
De totala anslagen för Ejflu (den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare) uppgår till 95,5 miljarder euro. Detta omfattar 8,1 miljarder euro från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU som ska användas för att hantera utmaningarna med covid-19-pandemin. Cirka 30 % av återhämtningsmedlen har gjorts tillgängliga under 2021, och resterande 70 % kommer att frigöras under 2022.
Under de första två åren av den fleråriga budgetramen 2021–2027 genomfördes jordbrukspolitikens anslag enligt övergångsförordningen, som antogs den 23 december 2020 för att säkerställa en smidig övergång till de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, som började genomföras den 1 januari 2023.
De strategiska GJP-planerna möjliggör större flexibilitet mellan de två fonderna och är förenliga med målen för EU:s gröna giv, särskilt från jord till bord-strategin. Totalt kommer 40 % av alla utgifter för jordbrukspolitiken att avsättas för klimatåtgärder.
Jordbrukspolitikens finansieringsmål har inte ändrats med de strategiska GJP-planerna, men mer specifika mål har införts för att återspegla de aktuella frågorna jordbrukssektorn och landsbygdsutvecklingen i EU. De strategiska GJP-planerna bygger på följande nio specifika mål (och ett övergripande mål):
- Mål 1: Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukets motståndskraft i unionen för att förbättra livsmedelstryggheten.
- Mål 2: Öka marknadsorienteringen och konkurrenskraften.
- Mål 3: Förbättra jordbrukarnas position i värdekedjan.
- Mål 4: Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till hållbar energi.
- Mål 5: Främja en hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.
- Mål 6: Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster och bevara livsmiljöer och landskap.
- Mål 7: Locka unga bönder och underlätta affärsutveckling i landsbygdsområden.
- Mål 8: Främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomin och hållbart skogsbruk.
- Mål 9: Se till att EU:s jordbruk bättre tillmötesgår samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra, näringsrika och hållbara livsmedel samt djurs välbefinnande.
- Övergripande mål: Främja kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket.
Läs mer
Stöd till jordbruks- och livsmedelssektorn under coronakrisen
Diagram över jordbruksutgifter
Nuvarande och tidigare budgetar
Europeiska garantifonden för jordbruket
EGFJ finansierar främst inkomststöd till jordbrukare och marknadsåtgärder. Under 2022 uppgick finansieringen inom dessa områden till 40,95 miljarder euro.
Inkomststöd
Inom de strategiska GJP-planerna stöder EGFJ EU:s jordbrukare genom olika interventionstyper som utgörs av frikopplat och kopplat direktstöd. Frikopplat direktstöd omfattar grundläggande inkomststöd för hållbarhet, kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet, kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare och miljösystemen. Kopplat direktstöd omfattar kopplat inkomststöd och grödspecifikt stöd för bomull.
Marknadsåtgärder
EGFJ finansierar också interventioner i vissa sektorer inom de strategiska GJP-planerna:
- Frukt och grönsaker
- Biodling
- Vin
- Humle
- Olivolja och bordsoliver
- Övriga sektorer (artikel 42 f i förordning 2021/2115)
Läs mer
Ekonomiska rapporter om garantifonden för jordbruket
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) finansierar jordbrukspolitikens bidrag till hållbar utveckling av landsbygdsområden enligt tre långsiktiga mål:
- Främja jord- och skogsbrukets konkurrenskraft
- Säkerställa hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder
- Bidra till en välbalanserad utveckling av landsbygdens ekonomier och samhällen
Inom de strategiska GJP-planerna uppnås dessa mål genom interventioner som medfinansieras av Ejflu och EU-ländernas nationella budgetar.
Ejflu kan också ge investeringsstöd till företag och projekt på landsbygden genom finansieringsinstrument som lån, garantier eller eget kapital. Mer information om Ejflus finansieringsinstrument finns på onlineplattformen fi-compass.
Läs mer
Ekonomiska rapporter om jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Förvaltning av jordbruksstöd
Kommissionen har det övergripande ansvaret för den ekonomiska förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, men den gör i regel inte några utbetalningar till stödmottagare. Den största delen av jordbrukspolitikens budget genomförs genom s.k. delad förvaltning mellan kommissionen och EU-länderna, och en liten del genomförs genom direkt förvaltning, dvs. direkt av kommissionen.
Delad förvaltning
99,3 % av jordbrukspolitikens budget – inklusive anslag för inkomststöd, marknadsåtgärder och landsbygdsutveckling – genomförs enligt principen om delad förvaltning mellan kommissionen och EU-länderna.
EU-ländernas roll
Vid delad förvaltning delegeras genomförandet av budgeten till EU-länderna, som ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen. EU-länderna är skyldiga att inrätta ett förvaltnings- och kontrollsystem för utbetalningar som uppfyller kraven i EU-förordningarna. De måste se till att detta system fungerar effektivt och kan förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter. EU-länderna måste också ha it-system som samlar in och rapporterar prestationsuppgifter om utgifterna inom de strategiska GJP-planerna.
EU-kommissionens roll
Kommissionen har en tillsynsroll. Den kontrollerar att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar som de ska enligt reglerna och gör finansiella korrigeringar om det behövs.
EU-länderna betalar ut jordbruksstöd genom officiellt utsedda organ som kallas för utbetalande organ, som ackrediteras enligt detaljerade kriterier som fastställs av kommissionen. De utbetalande organen måste se till att alla stödansökningar uppfyller kraven och att rätt stöd betalas ut till jordbrukare och andra stödmottagare.
Alla utgifter registreras i de utbetalande organens årsräkenskaper och kontrolleras och granskas ytterligare enligt revisionsförfarandet.
Direkt förvaltning
Cirka 0,5 % av jordbrukspolitikens budget förvaltas direkt av kommissionen (inklusive anslag till EU:s delegationer och genomförandeorgan. Detta används för att finansiera
- administrativa och tekniska stödinsatser som krävs för att genomföra jordbrukspolitiken, bland annat undersökningar och övervakning, revisions- och inspektionsåtgärder samt underhåll av it-system för jordbruksredovisning
- säljfrämjande åtgärder för EU:s jordbruksprodukter som genomförs av internationella organisationer, genomförandeorgan och kommissionen.
Kommissionen tillhandahåller också stöd för informationsåtgärder som rör den gemensamma jordbrukspolitiken och utfärdar kontrakt för tjänster som levereras av tredje parter, t.ex. utvärderingar och studier, tekniskt bistånd samt utbildning, rådgivning, konferenser och marknadsföring. Tjänstekontrakten utfärdas genom upphandlingar.
Stöd till informationsåtgärder
Rättslig grund
Förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken
Förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)
Förordning (EU) 2021/2117 om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar föraromatiserade vinprodukter och (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden
Budgetförordningen
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046
