Ipard III - genomförandet och bredare initiativ

Varje land som får Ipard-stöd måste inrätta en övervakningskommitté.

Övervakningskommittén ska ha en rättvis fördelning av företrädare för nationella myndigheter och övriga aktörer, däribland ekonomiska och sociala partner, partner på miljöområdet och det civila samhället.

Övervakningskommitténs viktigaste uppgifter:

• Den ska se över ändamålsenligheten, effektiviteten, kvaliteten, samstämmigheten, samordningen och efterlevnaden i genomförandet av åtgärderna inom programmet.
• Se vilka framsteg som gjorts för att uppfylla programmålen.

EU:s nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken

EU:s nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) är ett forum för kunskapsutbyte och ömsesidigt lärande. Det är öppet för nationella GJP-nätverk, organisationer, myndigheter, forskare, företag och yrkesverksamma som är intresserade av jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden. Nätverket stöder:

• Utformning och genomförande av strategiska GJP-planer.
• Innovations- och kunskapsutbyte, däribland som en del av det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket.
• Kompetensutveckling.
• Förbättrat kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis).
• Utvärdering och övervakning den gemensamma jordbrukspolitiken.

Genom åtgärden för tekniskt bistånd uppmuntrar Ipard till liknande verksamhet i kandidatländerna som i nationella nätverk för landsbygdsutveckling.

Landsbygdsnätverk för lokala Leader-initiativ

Nätverken för landsbygdsutveckling spelar en viktig roll för att sprida information om och genomföra Leader-initiativ med stöd av Ipard. Huvudmålet med Leader (ett integrerat verktyg för territoriell utveckling) är att föra samman offentliga och privata aktörer i lokala handlingsgrupper. Grupperna utarbetar sina lokala utvecklingsstrategier för att främja samhällsutveckling, öka det sociala kapitalet och bidra till ekonomisk, social, kulturell och miljömässig utveckling på det lokala planet.

Förteckning över lokala handlingsgrupper i EU som kan förmedla kontakter och exempel på lyckade Leader-initiativ.

Så bidrar Ipard till den europeiska gröna given

Förmånsländerna ska genomföra den gröna och den digitala omställningen inom jordbrukssektorn för att minska miljö- och klimatpåverkan och säkerställa att invånarna och exportmarknaderna har tillgång till hälsosamma livsmedel till överkomliga priser. IPA-programmen för landsbygdsutveckling (Ipard) spelar en viktig roll för att hjälpa stödmottagarna uppnå målen.

Den rättsliga ramen för IPA III nämner hållbarhet som en av de viktigaste principerna. Detta återspeglas också i målen för IPA-stöd för landsbygdsutveckling som omfattar:

• Behovet av att göra jordbrukens livsmedelsproduktion mer hållbar och samtidigt tillgodose efterfrågan på säkra, näringsrika och hållbara livsmedel.
• Behovet av att mildra och anpassa sig till klimatförändringarna, främja hållbar förvaltning av naturresurser och miljöskydd.

Ipard III-ramen räknar upp en rad åtgärder som kan bidra till att uppfylla målen och de övergripande målen i den gröna given och den gröna agendan för västra Balkan.

Två av Ipard III-åtgärderna gäller uteslutande miljöskydd och klimatförändringar:

• Åtgärd för miljö- och klimatvänligt jordbruk och ekologiskt jordbruk.
• Beskogning och skydd av skogar.

Stödmottagarna åtar sig att vidta åtgärder som går utöver de rättsliga skyldigheterna och därmed bidra till ett mervärde på miljö- och klimatområdet.

Investeringsåtgärder inom Ipard III kan i stor utsträckning bidra till den gröna omställningen. Investeringsåtgärderna innebär att stöd kan beviljas för fysiska investeringar som:

• Uppfyller EU:s normer (för miljö, djurhälsa, livsmedelssäkerhet).
• Förbättrar jordbruksföretagens miljöprestanda.
• Tillhandahåller infrastruktur för bättre avfallshantering och landsbygdsutveckling.
• Investerar i förnybar energi och kretsloppsekonomin.

Den gröna given och den gröna agendan för västra Balkan visar ännu tydligare att jordbrukssektorn inte kan bli konkurrenskraftig och hållbar på lång sikt om den inte samtidigt tar hänsyn till miljö- och klimataspekter som markpackning, erosion, halten av organiskt material, läckage av näringsämnen, användning av kemikalier och jordbrukets påverkan på den biologiska mångfalden och landskapet.