Rapporten om växtprotein i EU
EU-kommissionen undersöker hur man kan öka användningen av proteingrödor i EU och möta producenternas och konsumenternas behov.
Produktion och inköp av växtprotein till livsmedelsindustrin har ofta utlöst politiska debatter på EU-nivå. Syftet med rapporten är att se över utbudet av och efterfrågan på växtprotein i EU och utforska möjligheterna att ytterligare utveckla produktionen på ett ekonomiskt och miljövänligt sätt. I rapporten sammanfattas också den analys av proteinsektorn som EU-kommissionen gjort.
Bakgrund
En enkät gjordes i februari 2018 för att bedöma situationen i EU. Därefter organiserade kommissionen fyra workshoppar om växtprotein för att diskutera forskning och innovation, odlingsmetoder och ekonomisk nytta, leveranskedjan i EU och efterfrågan inom olika marknadssegment. Rapporten diskuterades i november 2018 på en högnivåkonferens.
De vanligaste proteinrika grödorna är sojabönor, baljväxter (trindsädesslag och foder) och oljeväxtfrön. Växtprotein är en källa till aminosyror för boskap, och proteingrödor är därför viktiga för jordbruket i EU som en komponent i djurfoder. Dessutom används de i allt högre utsträckning som mat, och den årliga globala tillväxten är nästan 7 %. Men EU producerar inte tillräckligt med växtprotein och måste därför importera nästan hela sitt behov.
En ökad produktion av växtprotein i EU medför ekonomiska fördelar för lantbrukare och producenter av mat och foder men också fördelar för miljön och klimatet. Vegetabiliska proteiner binder kväve i jorden, och gör kvävets kretslopp mer hållbart.
Men det finns vissa svårigheter med att utveckla produktionen av växtprotein i EU:
- Odlingsförhållandena är inte optimala för storskalig produktion av växtprotein.
- Den ekonomiska lönsamheten är inte tillräckligt hög.
- De inhemska grödorna kan inte konkurrera med de importerade grödorna.
- Det uppstår konkurrens om hur odlingsjorden ska användas.
- Forskning saknas om förädling, odlingsmetoder och alternativa användningsområden.
Inom den gemensamma jordbrukspolitiken finns redan en rad åtgärder som direkt eller indirekt uppmuntrar till produktion av växtprotein. Hit hör miljöanpassningsåtgärder som främjar ekologiska fokusarealer, frivilligt kopplat stöd och forskning och innovation via EIP-Agris fokusgrupper.
Högnivåkonferens
I november 2018 presenterades och diskuterades rapporten vid kommissionens högnivåkonferens i Wien. Medarrangör var det dåvarande ordförandelandet, Österrike. I diskussionen deltog också EU-parlamentet.
Enkät bland intressenter
Rapporten föregicks av en enkät bland berörda parter, som väckte ett stort intresse. Mer än 440 experter i 26 EU-länder svarade på enkäten. Enkäten bekräftade att myndigheterna, bönderna och branschen tillsammans bör utveckla produktionen av växtprotein i EU.
