Den släta, milda och fylliga irländska whiskyn känns lätt och silkeslen i munnen.
Irländsk whisky GI är en av världens äldsta spritdrycker och har destillerats i Irland sedan 500-talet. Whiskyn skiftar i färg från gyllengul till mörk bärnsten. Den finns i många smaker och kan till exempel vara fruktig, blommig och ha inslag av fat eller honung.
Historia
Historien om en av världens allra mest kända whiskysorter började med att munkar introducerade destillerade spritdrycker i Irland. Det är från dessa drycker som whiskyn har fått sitt iriska namn. ”Uisce Beatha” – livets vatten – syftade ursprungligen på destillerad sprit i allmänhet, även den som användes för parfymer och mediciner, men kom så småningom att bli synonymt med irländsk whisky.
Tillverkningen i Irland var till en början lokal och småskalig och skedde inte sällan genom hembränning, bortom skattemyndighetens räckhåll. Men under 1800-talet formligen exploderade whiskytillverkningen. Industrialiseringen gick så snabbt att antalet destillationsapparater i Irland fördubblades mellan 1827 och 1840. Men om 1800-talet var en framgångssaga för irländsk destillering, började 1900-talet betydligt dystrare.
Första världskriget, Påskupproret 1916 och det irländska inbördeskriget slog hårt mot ekonomin och inte minst whiskyindustrin. Nästa stora motgång kom när USA, efter 18:e tillägget i konstitutionen, förbjöd alkoholförsäljning (förbudstiden). Över en natt berövades den redan sårbara whiskyindustrin sin främsta exportmarknad.
Trots dessa bakslag överlevde den irländska whiskyindustrin och har sedan 1980-talet varit på stadig uppgång. På 1990-talet stärktes skyddet för irländsk whisky genom flera internationella avtal som erkände dess unika karaktär, bland annat 1994 års avtal mellan EU och USA, som fastslog att endast whisky som destillerats på ön Irland får kallas irländsk whisky. Fram till 2013 hade fler än 6,2 miljoner nioliterslådor exporterats från Irland – en tydlig indikation på hur uppskattad irländsk whisky är internationellt.
Produktion
Först mals spannmålet och blandas med lokalt vatten. Till maltwhisky används enbart korn, till sädeswhisky minst 30 procent korn. Resultatet blir en mäsk som sedan hettas upp för att dra ut sockret ur kornet. Den återstående så kallade vörten är sedan redo för jäsning. Jäst tillsätts för att omvandla sockret i vörten till alkohol. Sedan är det dags att destillera den jästa vätskan.
Det finns två olika metoder för destillering av irländsk whisky: Den äldre pot still-metoden (i kittelpannor) och column still method (kolonndestillering). Destillering i kittelpanna ger whiskyn en fylligare smakprofil, medan kolonndestillering ger en lättare whisky.
Under destilleringen hettas mäsken upp, avskiljs och kondenseras. Processen varierar beroende på metoden (pot still- eller kolonndestillering) och på om whiskyn destilleras två eller tre gånger, men oavsett metod krävs en hel del skicklighet för att välja rätt alkoholföreningar. Att fånga den renaste spriten (”the middle cut”) är ett nyckelmoment i tillverkningen av kvalitetswhisky.
Slutligen ska whiskyn lagras i minst tre år i Irland. Förbudet mot att lagra produkten utanför Irland är så strikt att whiskyn inte får exporteras på tunna, utan måste tappas på flaska eller placeras i en behållare av inaktivt material innan den lämnar ön.