Skip to main content
Agriculture and rural development

Hampa

Produktionen av hampa erbjuder stora möjligheter för EU:s jordbrukare, industrier och konsumenter.

Hampaproduktion i EU

Hampa är en gröda som odlas i hela Europa. På senare år har den areal som är avsedd för hampodling ökat betydligt i EU, från 19 970 hektar 2015 till 34 960 hektar 2019 (en ökning med 75 %). Under samma period ökade produktionen av hampa från 94 120 ton till 152 820 ton (en ökning med 62,4 %). Frankrike är den största producenten och står för mer än 70 % av EU:s produktion, följt av Nederländerna (10 %) och Österrike (4 %).

Hampodling bidrar till målen i den europeiska gröna given

Hampa har följande miljöfördelar:

  • Lagrar koldioxid: En hektar odling av hampa binder 9–15 ton koldioxid, eller ungefär lika mycket som en ung skog, men hampan växer på bara fem månader.
  • Bryter sjukdomscykeln: Hampa bidrar till att bryta sjukdomscykeln när den används i växelbruk. Hampplantorna är dessutom snabbväxande och skuggande, vilket innebär att ogräs inte kan växa.
  • Förhindrar markerosion: Hampans täta bladverk bildar ett naturligt marktäcke som minskar vattenförlusten och skyddar mot markerosion. Hampa blir marktäckande redan tre veckor efter groning.
  • Biologisk mångfald: Blomningstiden inträffar vanligtvis mellan juli och september samtidigt som andra grödor har en låg pollenproduktion. Hampväxter producerar stora mängder pollen. De erbjuder också skydd för fåglar och hampfröna utgör föda för djur.
  • Liten eller ingen användning av bekämpningsmedel: Hampa har låg mottaglighet för skadegörare eftersom den saknar naturliga fiender, vilket innebär att man i de flesta fall inte behöver använda insekts-, ogräs- och svampbekämpningsmedel.

Läs mer

EU:s gröna giv

Hampans användningsområden

1. Textilindustrin (hampfiber)

Hampfibrer liknar linne och det finns ett allt större intresse bland textilindustrin för att använda just hampfibrer. EU-kommissionen konstaterar i sin handlingsplan för den cirkulära ekonomin att textilsektorn är en av hörnstenarna i övergången till en grönare och mer hållbar ekonomi, och kommissionen har uppmuntrat berörda parter att söka nya material och nya ekonomiska modeller. Kommissionen kommer därför att föreslå en övergripande EU-strategi för hållbara textilier i syfte att skapa en mer hållbar, innovativ och cirkulär ekonomisk modell.

Hemp fibre and textile material
Hemp fibre is a sustainable raw material for the textile industry.

2. Livsmedel och foder (hampfrön)

Hampfrön är mycket proteinrika och innehåller stora mängder fibrer, vitaminer, omega-3 och mineraler. Skalade hampfrön används därför som livsmedel, medan hela hampfrön används som foder för djur.

3. Byggsektorn (hampfiber)

Det finns tre huvudsakliga produkter baserade på hampa som används inom byggsektorn: hampbetong (LHC), hampull och isoleringsskivor av hampfiber. Byggsektorn står för 40 % av energiförbrukningen och 36 % av växthusgasutsläppen, och 75 % av denna energi går till spillo. Därför letar man nu efter byggmetoder och byggmaterial som är koldioxidneutrala eller koldioxidbindande. Hampbetong är koldioxidbindande eftersom mängden koldioxid som lagras i materialet är större än de utsläpp som genereras under produktionen. Hampbetongen fortsätter dessutom att lagra koldioxid under en byggnads livslängd. Förbättrad energieffektivitet inom byggsektorn kommer att vara viktigt för att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050, vilket är ett mål som fastställs i den europeiska gröna given. Hampa kan spela en viktig roll för att uppnå detta mål.

Hemp fibre in the construction sector
Lime hemp concrete, hemp wool and fibre-board insulation are used in the construction sector due to their energy efficient properties.

4. Papperstillverkning (hampfiber)

Det finns flera fördelar med att använda hampfibrer för att tillverka papper: hampstjälkar är färdiga att skördas på bara cirka fem månader, hamppapper kräver inte nödvändigtvis giftiga blekkemikalier och hamppapper kan återvinnas sju till åtta gånger.

Rolls of paper constructed from hemp fibre
Hemp fibre paper is a more sustainable alternative to paper made from wood pulp.

5. Andra användningsområden

Hampprodukter används i olika branscher och för olika ändamål. De negativa miljöeffekterna av plast har tvingat tillverkarna att söka alternativa lösningar. Hampa är ett bra alternativ med tanke på dess låga vikt och hållbarhet. Hampprodukter används som ett substitut för plast inom olika sektorer, däribland biltillverkning, järnväg, luftfart och rymdindustrin.

Andra användningsområden för hampa är bl.a. kosmetika (oljor, skönhetsmedel, schampo osv.) och energiproduktion (biobränslen). Det finns också ett intresse för att framställa och saluföra hampextrakt, särskilt cannabidiol (CBD), på grund av dess möjliga användning i kosmetika, hälsoprodukter och livsmedel. Dessa möjliga användningsområden omfattas emellertid av relevanta EU-krav. I november 2020 fastställde EU-domstolen att det enligt EU-lagstiftningen är tillåtet att saluföra lagligt producerad CBD.

Definition och bestämmelser

Hampa (Cannabis sativa Linn) är en art i familjen hampväxter där halten av tetrahydrokannabinol (THC) är mycket låg i enlighet med bestämmelserna i den gemensamma jordbrukspolitiken. Hampa odlas främst för industriell användning och det finns 75 olika hampsorter registrerade i EU:s sortlista. Hampa som uppfyller bestämmelserna i den gemensamma jordbrukspolitiken används inte för att framställa narkotika eftersom THC-halten är mycket låg.

I enlighet med artikel 189 i förordning (EU) nr 1308/2013 kräver all import av hampa för närvarande en importlicens. Dessutom gäller följande:

  • Oberedd mjukhampa som omfattas av KN-nummer 5302 10 får ha en THC-halt på högst 0,2 %.
  • Hampfrön avsedda för utsäde måste åtföljas av bevis på att THC-halten i den berörda sorten är högst 0,2 %.
  • Hampfrön som inte används som utsäde får endast importeras av importörer som godkänts av EU-länderna. Godkända importörer måste lägga fram bevis på att utsädet har genomgått behandling som gör att hampfröna inte kan användas som utsäde.
  • EU-länderna kan också tillämpa strängare regler i linje med EU-fördragen och internationella skyldigheter.

Stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken

Jordbrukare som odlar hampa har rätt till arealbaserat direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Jordbrukarna måste uppfylla standardvillkoren för direktstöd samt ytterligare krav som är specifika för hampa. På det här viset kan man säkerställa att inget stöd beviljas för olagliga grödor.

  • Den hampsort som odlas måste ha en THC-halt under 0,2 %.
  • Jordbrukare måste använda certifierat utsäde av de sorter som förtecknas i EU:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Det finns 75 olika hampsorter registrerade i sortlistan.

EU-länderna kan besluta att på vissa villkor bevilja frivilligt kopplat stöd till jordbrukare som odlar hampa. För närvarande tillämpar Frankrike, Polen och Rumänien ett frivilligt kopplat stöd för hampa.

Hampodlare kan också få stöd i samband med genomförandet av landsbygdsutvecklingsåtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare. Relevanta typer av stöd är utformade för att underlätta investeringar, kunskapsbyggande, startande av nya företag, innovation, organisation av leveranskedjan, ekologiskt jordbruk, miljöskydd och klimatåtgärder.

Kommittéer och expertgrupper

Kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket träffas regelbundet för att diskutera t.ex. marknadsprisernas utveckling och produktionen och handeln i och utanför EU. Kommittén bistår också kommissionen när den antar genomförandeakter.

Gruppen för civil dialog om jordbruksgrödor arbetar med frågor som rör bomull, lin och hampa och hjälper kommissionen att föra en regelbunden dialog med berörda parter om alla frågor som gäller fiberväxter, däribland hampa.

Rättslig grund

Förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter.

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 om krav på att använda certifierat utsäde av de sorter som förtecknas i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 om särskilda kontrollåtgärder och kontrollmetoder för bestämning av tetrahydrokannabinolhalterna i hampa.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1237 och genomförandeförordning (EU) 2016/1239 om regler för importlicenser för hampa.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1239 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller systemet med import- och exportlicenser.

Kommissionens förordning (EU) 2022/1393 om gränsvärden för delta-9-tetrahydrokannabinol (Δ9-THC) i hampfrön och produkter framställda därav.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Rådets direktiv 2002/53/EG om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter.

Rådets direktiv 2002/57/EG om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter.

Rådets beslut 2003/17/EG om likvärdighet av fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde producerat i tredje land.