G7

G7:s roll

Planerna på G7, tidigare G8, började smidas 1973 och själva gruppen inrättades 1975 som ett informellt forum för att samla ledarna för världens viktigaste industriländer. Under årens lopp har de årliga G7-toppmötena utvecklats till en plattform för multilaterala samtal för att arbeta fram politiska lösningar på globala utmaningar. Gruppen kompletterar G20, som i sin tur anses utgöra en samarbetsram för den pågående globala ekonomiska samordningen.

Företrädare för dåvarande Europeiska gemenskapen deltog för första gången i ett toppmöte i London 1977. Efter hand har EU kommit med i den politiska beredningen av toppmötets dagordning, och från och med toppmötet i Ottawa (1981) har EU deltagit i alla arbetsmöten.

EU är en unik överstatlig organisation – inte en suverän stat – och därför heter det fortfarande G7-gruppen. EU är medlem men räknas inte in i namnet på gruppen och innehar inte heller det roterande G7-ordförandeskapet.

Toppmötet samlar ledare från EU och följande länder:

• Kanada
• Frankrike
• Tyskland
• Italien
• Japan
• Storbritannien
• USA

Gruppen kan sätta den globala dagordningen, eftersom de beslut som fattas av de ekonomiska stormakterna har en reell effekt. De politiska riktlinjer som utfärdas av G7-ledarna ger en dominoeffekt i många andra internationella organisationer och institutioner.

Beslut som fattas av G7 är således inte rättsligt bindande men utövar ett starkt politiskt inflytande.

Global livsmedelstrygghet 

Systemchockerna som orsakats av covid-19-pandemin och Rysslands aggression mot Ukraina har förvärrat de utmaningar som det globala jordbruksbaserade livsmedelssystemet står inför. De ökar ytterligare det långvariga trycket på världens livsmedelstrygghet, i synnerhet på grund av klimatförändringarna och ogynnsamma väderförhållanden, nedbrytningen av naturresurser som mark, vatten och biologisk mångfald samt den ohållbara befolkningstillväxten och ökningen av efterfrågan på livsmedel, särskilt i utsatta områden.

Genom att erkänna utmaningarnas allvar har multilaterala forum som t.ex. G7 återigen satt livsmedelstryggheten överst på den internationella dagordningen. Efter fem års frånvaro inrättade G7:s jordbruksministrar än en gång en arbetsgrupp under det tyska ordförandeskapet 2022. Arbetsgruppen genomförde två särskilda ministermöten i mars och i maj.

EU stöder till fullo det permanenta återinrättandet av G7:s arbete på jordbruksområdet, eftersom det är ett viktigt forum för att samordna politiska insatser i utvecklade ekonomier som ett svar på både omedelbara kriser och långsiktiga mål för den hållbara omställningen av jordbruket.

G7:s nuvarande jordbruksprioriteringar

G7:s arbete på jordbruksområdet under det tyska ordförandeskapet 2022 hade följande prioriteringar:

• Global livsmedelstrygghet
• Stärkta hållbara, avskogningsfria leveranskedjor i jordbruket
• Möjligheter till kolinlagrande jordbruk
• Pågående minskning av användningen av bekämpningsmedel
• Klimatarbete
• Skydd av biologisk mångfald

Jordbruket fram till 2016

De stigande priserna på livsmedel 2007–2008 ledde till att jordbruksfrågor och tryggad livsmedelsförsörjning prioriterades upp på den globala politiska dagordningen. Till följd av denna priskris träffades jordbruksministrarna i dåvarande G8 i Italien 2009 (dvs. innan Ryssland suspenderades från gruppen 2014), för att diskutera hur man kan förbättra jordbrukssamarbetet med utvecklingsländerna, särskilt i Afrika.

Vid det följande toppmötet i Kanada 2010 anslog G8-länderna 22 miljarder dollar till livsmedelstrygghetsinitiativet i L’Aquila (AFSI) för att under tre års tid hjälpa sårbara länder att öka livsmedelsproduktionen. EU gjorde den största utfästelsen på 3,8 miljarder dollar och höll sitt löfte.

Sedan dess har jordbruk och livsmedelstrygghet spelat en viktig roll vid toppmötena, t.ex. i Japan 2016 där jordbruksministrarna från G7-länderna lyfte fram sina huvudprioriteringar:

• Ge jordbrukarna mer egenmakt – motiverade, kompetenta och företagsamma jordbrukare får man genom att förbättra kapaciteten och främja kunskapsöverföringen på frivillig väg, genom att tillämpa denna överförda kunskap i praktiken och i yrkesutbildningen, och genom att underlätta tillgången till informations- och kommunikationsteknik, precisionsjordbruk och jordbruksinnovationer.
• Öka möjligheterna för kvinnor och ungdomar i jordbrukssektorn genom att främja deras aktiva engagemang för att äga och driva jordbruk, ägna sig åt marknadsföring och annan jordbruks- och livsmedelsrelaterad verksamhet samt förbättra lika tillgång till mark och andra tillgångar för att förbättra inkomster och försörjning.
• Öka jordbrukarnas medverkan i livsmedelsvärdekedjan.

Även om ingen separat arbetsgrupp för jordbruket organiserades mellan 2017 och 2021 fortsatte frågor som rör jordbrukssektorn och världshandeln med jordbruksvaror att speglas i G7-ledarnas förklaringar. Frågor som man tagit upp är bland annat hur klimatförändringarna påverkar jordbruket och hur den jordbruksbaserade livsmedelssektorn kan bidra till hållbar ekonomisk utveckling.

Viktiga datum

De senaste och de närmast följande ordförandeländerna för G7:

• USA 2020
• Storbritannien 2021
• Tyskland 2022
• Japan 2023
• Italien 2024