Den gemensamma jordbrukspolitiken är avgörande för att hantera omställningen till ett hållbart livsmedelssystem och stärka de europeiska jordbrukarnas insatser för att bidra till EU:s klimatmål och skydda miljön.
För att stödja denna omställning har ett nytt instrument införts i den gemensamma jordbrukspolitiken: miljösystem. EU-länderna inrättar miljösystem genom sina strategiska GJP-planer, och kommissionen bedömer och godkänner systemen som viktiga verktyg för att jordbrukspolitiken ska kunna uppnå målen i den gröna given.
Miljösystem
För att jordbruksmetoder ska kunna stödjas av miljösystem måste de
- omfatta verksamhet inriktad på klimatet, miljön, djurskydd och antimikrobiell resistens
- fastställas utifrån nationella/regionala behov och prioriteringar
- gå längre än de obligatoriska kraven och skyldigheterna (inklusive grundvillkoren)
- bidra till att uppnå målen i EU:s gröna giv.
Målen i EU:s gröna giv
Minska den totala användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel med 50 % och minska användningen av farliga bekämpningsmedel med 50 % fram till 2030
Uppnå målet om att minst 25 % av EU:s jordbruksareal ska användas för ekologiskt jordbruk och en betydande ökning av det ekologiska vattenbruket senast 2030
Minska försäljningen av antimikrobiella medel för produktionsdjur och vattenbruk med 50 % fram till 2030
Minska förlusterna av näringsämnen med minst 50 % och se till att markens bördighet inte försämras – detta kommer att minska användningen av gödselmedel med minst 20 % fram till 2030
De strategiska GJP-planerna är ett sätt att genomföra skärpta villkor, miljösystem och jordbruksrådgivning samt miljö- och klimatvänliga åtgärder och investeringar, så att vi kan uppnå målen i den gröna given, särskilt de från från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald för 2030, och den gemensamma jordbrukspolitikens specifika miljö- och klimatmål.
Specifika mål inom jordbrukspolitiken
Specifikt mål 4Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till hållbar energi
Specifikt mål 5Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft
Specifikt mål 6Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap
Specifikt mål 9Förbättra djurskyddet och bekämpa antimikrobiell resistens
Åtgärder i de strategiska GJP-planerna
De åtgärder som EU-länderna beskriver i sina strategiska GJP-planer omfattar flera åtgärdsområden för klimatet, miljön och djurskyddet:
a) begränsning av klimatförändringar – inbegripet minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket, samt underhåll av befintliga kolreservoarer och förbättring av koldioxidbindningen
b) anpassning till klimatförändringar – inbegripet minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket, samt underhåll av befintliga kolreservoarer och förbättring av koldioxidbindningen
c) skydd och förbättring av vattenkvaliteten – och minskad belastning på vattentillgångarna
d) förebyggande av markförsämring – markåterställning samt förbättring av markbördigheten och hanteringen av näringsämnen
e) skydd av den biologiska mångfalden – bevarande eller återställande av livsmiljöer eller arter, inbegripet underhåll och skapande av landskapselement eller icke-produktiva arealer
f) åtgärder för hållbar och minskad användning av bekämpningsmedel
g) åtgärder för att förbättra djurskyddet – eller bekämpa antimikrobiell resistens.
Genom sina strategiska GJP-planer kombinerar EU-länderna olika typer av riktade insatser för att tillgodose sina särskilda behov och bidra till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och den gröna given.
Planerna måste bidra till och vara förenliga med EU-lagstiftningen och EU:s klimat- och miljöåtaganden, såsom från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald.
Exempel på jordbruksmetoder
Följande information om jordbruksmetoder som kan stödjas av miljösystem ger jordbrukare, administratörer, forskare, intressenter och allmänheten möjlighet att ta reda på mer om miljösystem och dela med sig av sina erfarenheter. Listan har skapats efter grundliga diskussioner med experter.
Följande metoder motsvarar ovannämnda klimat-, miljö- och djurskyddsåtgärder i de strategiska GJP-planerna.
Metoder som fastställs i EU-lagstiftningen
- Ekologiska jordbruksmetoder enligt förordning (EU) 2018/848 (b, c, d, f, g):
- omställning till ekologiskt jordbruk (b, c, d, f, g)
- bibehållande av ekologiskt jordbruk (b, c, d, f, g).
- Integrerat växtskydd enligt direktivet om hållbar användning (b, c, d, e, f), inklusive följande:
- buffertremsor med förvaltningsmetoder och utan bekämpningsmedel (c, e, f)
- mekanisk ogräsbekämpning (c, e, f)
- ökad användning av motståndskraftiga, skadedjursbeständiga växtsorter och växtarter (b)
- mark i träda med en artsammansättning som främjar biologisk mångfald (c, e, f).
Andra metoder
- växelbruk med baljväxter (a, b, d, f)
- blandad vegetabilieproduktion (b, d, e, f)
- täckgrödor mellan trädrader på permanenta grödor – fruktträdgårdar, vingårdar, olivlundar – utöver grundvillkoren (a, c, d, e, f)
- vintermarktäckning och övervintrande fånggrödor utöver grundvillkoren (a, b, c, d)
- lågintensiv gräsbaserad djurhållning (a, c, d, g)
- användning av grödor/växtsorter som är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar (b, c, e, f)
- permanent gräsmark med blandade arter/blandvall för att främja biologisk mångfald (råvaror för pollinering, fåglar och vilt) (c, d, e, f)
- förbättrad risodling för att minska metanutsläppen (t.ex. växling mellan odling i vattentäckt och torrlagd mark) (a)
- metoder och normer enligt reglerna för ekologiskt jordbruk (b, c, d, f).
- utfodringsplaner: hållbarhet hos och tillgång till foder och vatten, analyser av foder- och vattenkvalitet (t.ex. mykotoxiner), optimerade utfodringsstrategier (g)
- djurvänliga inhysningsförhållanden: ökat minsta utrymme per djur, bättre golvbeläggning (t.ex. dagligt tillhandahållande av ströbäddar), fri grisning, miljöer med berikning (t.ex. bökning för grisar, sittplatser för fåglar, material för bobygge osv.), skuggade platser/sprinklers/ventilation för att hantera värmestress (b, g)
- metoder och normer enligt reglerna för ekologiskt jordbruk (g)
- metoder som gör att djuren blir starkare och mer fertila, lever längre och lättare kan anpassa sig, t.ex. mjölkkornas livslängd, uppfödning av djur som ger ifrån sig mindre utsläpp, för ökad biologisk mångfald och motståndskraft (a, b, g)
- planer för förebyggande och bekämpning av djursjukdomar: övergripande plan för att minska risken för infektioner som kräver antibiotika, för alla relevanta djurhållningsmetoder, t.ex. vaccinering och behandlingar, ökad biosäkerhet, användning av fodertillsatser osv. (g)
- tillgång till betesmark och längre betesperiod för betesdjur (a, b, g)
- regelbunden tillgång till utomhusområden (g).
- skapande och underhåll av landskapselement utöver grundvillkoren (a, c, d, e)
- förvaltnings- och klippningsplan för landskapselement (e, f)
- skapande och underhåll av beteskogsbruk med stor biologisk mångfald.
- mark i träda med en artsammansättning som främjar biologisk mångfald (råvaror för pollinering, fåglar och vilt osv.) (c, e, f)
- vallning i det öppna och mellan permanenta grödor, alternerande beteshållning och gemensam betesgång (b, d, e, f, g)
- skapande och förbättring av delvis naturliga livsmiljöer (a, b, c, d, e, f, g)
- minskad användning av gödselmedel, lågintensiv förvaltning av åkermark (a, b, c, d, e, f, g).
- bevarande jordbruk (a, d)
- återvätning av våtmark/torvmark, paludikultur (a, c, d, e)
- krav på en lägsta grundvattennivå under vintern (a, c, d)
- lämplig hantering av restprodukter, t.ex. nedgrävning av odlingsavfall, sådd i restprodukter (a, c, d)
- skapande och underhåll av permanent gräsmark (a, c, d, e, f)
- extensiv användning av permanent gräsmark (a, c, d).
- plan för hantering av näringsämnen, användning av innovativa strategier för att minimera frigörande av näringsämnen, optimalt pH-värde för näringsupptag, cirkulärt jordbruk (a, c, d, f)
- precisionsodling av grödor för att minska mängden insatsvaror (gödselmedel, vatten, växtskyddsmedel) (e, f)
- förbättrad bevattningseffektivitet (b).
- genomförande av nitratrelaterade åtgärder som går utöver grundvillkoren (c, d, e,)
- åtgärder för att minska och förhindra vatten-, luft- och markföroreningar till följd av överskott av näringsämnen, t.ex. markprovtagning (om det inte redan är obligatoriskt) och skapande av näringsfällor (c, d, e).
- hantering av grödors vattenbehov (byte till grödor som kräver mindre vatten, ändrade tidpunkter för plantering, optimerade bevattningsplaner) (b).
- erosionsskyddande vegetationsremsor och läplantering (b, d, e)
- anläggning eller underhåll av terrasser och bandodling (b, d, e).
- fodertillsatser som minskar utsläppen av metan som bildas i djurens mag-tarmkanal (a)
- förbättrad hantering och lagring av stallgödsel (a).
Rättslig grund
Förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007
