G20

G20:s roll

Efter finanskrisen 2008 sökte världens ledare efter multilaterala lösningar och G20-gruppen höll sitt första toppmöte i Washington D.C. Tillsammans företräder G20-gruppen runt 90 % av världens BNP, 80 % av världshandeln och två tredjedelar av världens befolkning. Dessutom står de för cirka 60 % av all jordbruksmark och runt 80 % av världshandeln med jordbruksprodukter.

I efterdyningarna av 2008 beslutade G20:s medlemmar gemensamt att stimulera sina ekonomier och avstå från protektionistiska åtgärder och det gjorde att man kunde ta sig ur recessionen snabbare. Det visade att det är bara om de ”viktigaste aktörerna” arbetar tillsammans som de ta itu med utmaningarna i en snabbt föränderlig värld och säkerställa stabiliteten och kontinuiteten i de ekonomiska och finansiella system som ligger till grund för säkerhet och välstånd i världen.

G20-gruppen har följande medlemmar:

• Argentina
• Australien
• Brasilien
• Kanada
• Kina
• Frankrike
• Tyskland
• Italien
• Indien
• Indonesien
• Japan
• Mexiko
• Sydkorea
• Ryssland
• Saudiarabien
• Sydafrika
• Turkiet
• Storbritannien
• USA
• EU

EU och G20

Europeiska unionen är fullvärdig medlem av G20 tillsammans med de tre medlemsländerna Frankrike, Italien och Tyskland. Spanien är en permanent gäst.

På G20:s toppmöten företräds EU av EU-kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande.

I EU bor runt 6 % av världens befolkning och det är bara Kina och Indien som överträffar EU när det gäller antalet personer som man företräder vid förhandlingsbordet. EU utgör den näst största ekonomin i G20, och står för 18,5 % av världens sammanlagda BNP, efter USA som står för 24 %.

Fokus på jordbruksfrågor

G20:s jordbruksministrar träffas före varje årligt möte och lyfter fram viktiga frågor i sin förklaring som sedan tjänar som underlag för diskussionerna vid ledarnas toppmöte. Vanliga frågor som ofta tagits upp under det senaste årtiondet är innovationens roll för jordbruket (särskilt informations- och kommunikationsteknik), bevarandet av näringsrika jordar, hållbar vattenförvaltning och hur handeln med jordbruksvaror och investeringar i jordbruket kan bli effektivare.

På senare år har följande frågor varit aktuella, särskilt till följd av covid-19-pandemin:

• Hur livsmedelssystemet kan ställas om på ett hållbart sätt.
• Hur man kan öka den regionala och globala livsmedelsförsörjningens motståndskraft mot tillfälliga störningar och långsiktiga utmaningar, till exempel klimatförändringarna.
• Hur livsmedelsförluster och matsvinn kan motverkas.
• Hur man kan utnyttja digitala innovationer inom jordbruket och använda data av god kvalitet till stöd för beslutsfattandet (t.ex. G20:s informationssystem för jordbruksmarknaden Amis).
• Hur man kan stödja FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling och One Health-modellen för att förhindra att hälsohot som antibiotikaresistens förvärras.
• Hur man kan främja hållbar handel, ansvarsfulla investeringar och transparens på marknaderna för jordbruksbaserade livsmedel.

Viktiga datum

Här är de senaste och kommande ordförandeländerna som står värd för mötena:

• Saudiarabien 2020
• Italien 2021
• Indonesien 2022
• Indien 2023
• Brasilien 2024