En ekologiskt hållbar jordbrukspolitik

Ekologisk hållbarhet inom EU:s jordbrukspolitik

Den gemensamma jordbrukspolitiken har tre tydliga miljömål som återspeglas i EU:s gröna giv och från jord till bord-strategin:

• Motverka klimatförändringarna.
• Skydda naturtillgångarna.
• Stärka den biologiska mångfalden.

Jordbrukspolitiken bidrar till vart och ett av målen genom att främja ekologiskt jordbruk och en ansvarsfull användning av insatsvaror som bekämpnings- och gödningsmedel.

Jordbrukspolitikens mål ska nås på ett sätt som är socialt och ekonomiskt hållbart för lantbrukare, landsbygdssamhällen och hela EU.

Miljöåtgärder inom EU:s jordbrukspolitik

Åtgärder som stimulerar till miljövänligt jordbruk och ser till att miljöregler följs är centrala inslag i jordbrukspolitiken:

• Tvärvillkor kopplar ekonomiskt stöd till EU:s miljöregler och regler för människors, djurs och växters hälsa.
• Miljöanpassningsstöd gäller obligatoriska åtgärder som att hålla permanenta gräsmarker och ekologiska fokusarealer och odla fler grödor som ska skydda miljön och motverka klimatförändringarna.
• Landsbygdsutvecklingspolitiken stöder investeringar och jordbruksverksamhet som bidrar till klimatarbetet och en hållbar förvaltning av naturtillgångarna.

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 trädde i kraft den 1 januari 2023 och med den vill EU göra jordbruket ännu mer miljövänligt och hållbart. Detta omfattar följande:

• Politiken ska vara enklare, flexiblare och mer målinriktad.
• Lantbrukarna måste följa tuffare miljövillkor och miljönormer.
• Lantbrukarna kan välja bland fler frivilliga miljöåtgärder genom miljöprogram och landsbygdsutvecklingspolitiken.

Läs mer

Klimatarbetet

Jordbrukspolitiken kan hjälpa jordbruket att motverka klimatförändringarna. Cirka 104 miljarder euro (eller 25 %) av EU:s jordbruksbudget mellan 2014 och 2020 gick till klimatåtgärder som bland annat har lett till följande:

• Minskade utsläpp av växthusgaser genom åtgärder som uppmuntrar bättre uppfödning och skötsel av boskap och investeringar i lagring och hantering av gödsel.
• Ökad koldioxidbindning genom åtgärder och investeringar i t.ex. markskydd och återställande av skog.
• Hjälp till lantbrukare som vill göra klimatanpassningar genom investeringar och rådgivning om nya metoder och ny teknik.

Tack vare de här åtgärderna minskade utsläppen från jordbruket med 21 % mellan 1990 och 2017 utan att produktionen sjönk. Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar mer stöd till att begränsa klimatförändringarna, vilket ska bidra till den gröna givens klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser i hela EU senast 2050.

Mer information

Klimatarbetet

Skydd av naturtillgångar

Jordbrukspolitiken skyddar naturtillgångar som är viktiga för jordbruket genom att

• skydda både mängden vatten och kvaliteten på det vatten som används i jordbruket genom att anlägga isoleringszoner längs vattendrag, stödja effektivare bevattningssystem och se till att reglerna verkligen följs i nitratkänsliga områden,
• slå fast obligatoriska standarder för minsta marktäckning och uppmuntra metoder som begränsar markerosion och bevarar organiskt material,
• skydda luftkvaliteten genom att uppmuntra till minskade ammoniakutsläpp, begränsa förbränning av restprodukter och stoppa besprutning med bekämpningsmedel när det blåser.

Genom landsbygdsutvecklingspolitiken bidrar jordbrukspolitiken också till EU:s skogsstrategi genom att stödja skydd, plantering, återställande och hållbar skötsel av skogarna i EU.

Genom att skydda de naturtillgångar som är viktiga för jord- och skogsbruket bidrar jordbrukspolitiken till den gröna givens mål om nollföroreningar i EU.

Mer information

Skydd av naturtillgångar

Ökad biologisk mångfald

För att skydda jordbruksmarkernas ekosystem är jordbrukspolitiken kopplad till EU-direktiven om djur- och växtliv och strävar efter att nå målen för kommissionens uppdaterade strategi för den biologiska mångfalden, som ingår i den gröna given.

Den biologiska mångfalden skyddas av jordbrukspolitiken på flera sätt:

• Tvärvillkoren gäller fågel- och habitatdirektiven och åtgärder som ska bevara landskapselement och minska användningen av bekämpningsmedel.
• Ekologiska fokusarealer som har skapats med hjälp av miljöanpassningsstöd har lett till att landskapselement har kunnat bevaras och till att mer mark ligger i träda, vilket är bra för den biologiska mångfalden genom att det underlättar pollinering och skyddar habitat.
• Landsbygdsutvecklingspolitiken uppmuntrar åtgärder som bevarar och stärker den biologiska mångfalden, t.ex. genom ekonomiskt stöd för att skapa och sköta landskapselement och ”korridorer för vilda djur och växter” och stödja jordbrukssystem med högt naturvärde och naturvårdsplaner som gynnar djur- och växtriket.

Mer information

Ökad biologisk mångfald
Det gemensamma forskningscentrumets rapport om klassificering och kvantifiering av landskapselement
Det gemensamma forskningscentrumets rapport om EU-länders val av landskapselement

Främjande av ett resurssnålt jordbruk

Bekämpningsmedel, gödningsmedel och antibiotika används i stora mängder i EU för att hjälpa jordbruket att producera mat och andra varor som är viktiga för samhället. Men över- och felanvändning kan ha negativa effekter på miljön och på växters, djurs och människors hälsa.

Jordbrukspolitiken uppmuntrar till en minskad och ansvarsfull användning av dessa insatsvaror genom att

• främja ekologiskt jordbruk,
• hjälpa lantbrukarna att utnyttja bekämpnings- och gödningsmedel ansvarsfullt och använda miljövänliga förvaltningsmetoder, alternativa metoder och ny teknik,
• minska behovet av antibiotika genom investeringar och rådgivning om bra insatser för djurens hälsa och välbefinnande.

Mer information

Resurssnålt jordbruk

Bedömning av miljöåtgärder

EU-kommissionen utvärderar fortlöpande hur väl jordbrukspolitiken bidrar till miljömålen:

• Ett brett spektrum av miljödata ingår i de indikatorer som används för att samla in data inom den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen.
• En kompletterande uppsättning med 28 miljöindikatorer för jordbruket följer hur miljöaspekter integreras i den gemensamma jordbrukspolitiken.
• Utvärderingar och externa studier om ekologisk hållbarhet görs av oberoende experter inom övervaknings- och utvärderingsramen på uppdrag av kommissionen.

Den data som kommissionen samlar in ger omfattande information om

• tillståndet i miljön på landsbygden i EU och utvecklingen över tid,
• jordbrukets inverkan på klimatet, naturtillgångarna och den biologiska mångfalden,
• genomförandet av jordbrukspolitikens miljöåtgärder i EU,
• i vilken utsträckning miljöåtgärderna uppfyller de fastställda målen och deras bredare genomslag utöver de målen.

Utvärderingen av jordbrukspolitikens miljöåtgärder beaktar de komplexa kopplingarna mellan politiska åtgärder, ändrade jordbruksmetoder och miljöförbättringar liksom otaliga andra faktorer som väderhändelser, effekterna av marknadstrender och skillnaderna i miljöförhållanden i EU:s länder och regioner.

Vikten av kunskap och innovation

Kunskap, forskning och innovation driver på utvecklingen inom det miljövänliga jordbruket i EU:

• Forskning och innovation leder till ny miljövänlig teknik för jordbruket.
• Systemet för jordbruksrådgivning informerar lantbrukarna om ny forskning och teknik och nya metoder som kan användas för att utveckla ett miljövänligt jordbruk.
• Det europeiska innovationspartnerskapet inom jordbruket arbetar för att främja innovativa idéer som driver på för ett hållbart jord- och skogsbruk i EU.
• IMAP-projektet ger vetenskapliga belägg för hur jordbruksmetoder påverkar miljön och klimatet för att stödja genomförande, kontroll och utvärdering av dessa mål i den gemensamma jordbrukspolitikens strategiska planer.

Mer information

Modernisering av jordbruket