Klimatarbetet

Klimatförändringarna och jordbruket i EU

Jordbruket har en positiv och viktig roll att spela när det gäller att mildra klimatförändringarna: Fältens grödor, häckar och träd binder koldioxid från atmosfären genom fotosyntes, samtidigt som koldioxid lagras i ändamålsenligt vårdad mark.

Men jordbruket står också för omkring 10 % av de totala växthusgasutsläppen i EU (438 994 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2017), och ligger därmed strax efter sektorerna för energi, transport, bostäder och handel. Särskilt två typer av växthusgaser förknippas med jordbruksmetoder:

• Metan (CH4) – från gödselhantering, risodling och lantbruksdjurens matsmältning.
• Dikväveoxid (N2O) – från gödselhantering och gödsling av jordbruksmark med ekologisk gödsel och mineralgödsel.

Mellan 1990 och 2017 minskade jordbrukssektorn i EU sina växthusgasutsläpp med 19 %. Utsläppen av metan från lantbruksdjurens matsmältning sjönk under samma period med 21 %.

Via EU:s jordbrukspolitik ser EU-kommissionen till att jordbruket i hög grad bidrar till EU:s klimatpolitik.

Som ett led i EU:s gröna giv bildar från jord till bord-strategin ramen för omställningen till ett hållbart livsmedelssystem där bönderna kan fortsätta att tillgodose samhällets efterfrågan på livsmedel, samtidigt som de skyddar klimatet. Den gemensamma jordbrukspolitiken är EU:s viktigaste instrument för att stödja bönderna i samband med omställningen.

Insatser inom EU-jordbruket

EU:s jordbrukspolitik främjar ett hållbart jordbruk som gör att bönderna kan

• förse oss med säkra, sunda och hållbart producerade livsmedel,
• få stabila och skäliga inkomster, med tanke på alla de allmänna nyttigheter de producerar,
• skydda naturresurserna, öka den biologiska mångfalden och bekämpa klimatförändringarna.

Genom en rad regler och åtgärder ger EU:s jordbrukspolitik stöd till klimatarbetet inom jord- och skogsbruket.

Tvärvillkor

Enligt reglerna om tvärvillkor ska jordbruksstödet kopplas till föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Tvärvillkoren skyddar naturresurserna mot ökat tryck från klimatförändringarna, samtidigt som särskilda markskyddsregler bidrar till koldioxidlagring, t.ex. minimikraven för marktäckning enligt GAEC 4.

Grönt direktstöd

Enligt EU:s gällande jordbruksregler får bönderna grönt direktstöd när de bevarar permanent gräsmark, diversifierar grödorna och avsätter 5 % av åkermarken till ekologiska fokusarealer.

Kravet på permanent gräsmark kan bidra till att bevara organiskt kol i marken, medan vissa ekologiska fokusarealer också kan bidra till att binda kol, t.ex. åkerrenar, trädjordbruk och växttäcken.

Landsbygdsutveckling

Ett av de sex prioriterade områdena för landsbygdsutvecklingen (jordbrukspolitikens så kallade andra pelare) är att utnyttja resurserna bättre och bidra till omställningen till en koldioxidsnål och klimatsmart ekonomi inom jordbruket, livsmedelssektorn och skogsbruket. I sina program för landsbygdsutveckling kan EU-länderna bidra till detta prioriterade område genom att

• främja förnybara energikällor,
• minska jordbrukens utsläpp av växthusgaser och ammoniak,
• främja kolsänkor och kolbindning inom jordbruk och skogsbruk.

EU-länderna kan vidta olika klimatåtgärder, t.ex.

• åtgärder för att främja miljö- och klimatvänliga jordbruksmetoder och förvaltningssystem, t.ex. agroekologi eller trädjordbruk,
• investeringar i fysiska tillgångar så att man kan lagra gödsel och minska ammoniakutsläppen,
• åtgärder till stöd för utvecklingen och förvaltningen av skogsbruket för att öka skogarnas viktiga kolbindningsfunktion,
• riskhanteringsåtgärder för att stödja gemensamma fonder för allvarliga klimathändelser,
• åtgärder för samarbete, kunskapsöverföring och rådgivning för att främja kunskap om och innovation av klimatvänliga jordbruksmetoder.

Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling underlättar kunskapsutbyte och samarbete om bioekonomi och klimatåtgärder i landsbygdsområden.

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska få jordbruket att närma sig klimatambitionerna i EU:s gröna giv.

Specifika mål inom jordbrukspolitiken

På grundval av kommissionens förslag inriktas ett av tio specifika mål i den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 på att begränsa klimatförändringar, främja klimatanpassning och utveckla tillhandahållande och användning av hållbar energi inom jordbruket.

Strategiska planer inom jordbrukspolitiken

I sina nationella strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken kan EU-länderna bidra till EU:s klimatmål genom att inrikta sig på nationella behov och möjligheter. Länderna kan utforma sina insatser i enlighet med lokala och regionala klimatanpassningsbehov och dra nytta av möjligheterna till utsläppsminskning i sina jordbrukssektorer.

Insatser för miljön och klimatet

I den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingår nya insatser för miljön och klimatet som ger ökade möjligheter till klimatvänliga jordbruksmetoder. Bland annat skärps och harmoniseras de gällande villkoren, t.ex. för skydd av permanent gräsmark. Villkoren omfattar också skydd av våt- och torvmarker. Dessutom är en stor del av jordbrukspolitikens budget för perioden 2023–2027 öronmärkt för miljöprogram till stöd för frivilliga insatser av bönder som bidrar till att mildra klimatförändringarna och minska utsläppen. En vägledande förteckning över dessa miljöprogram publicerades av kommissionen i januari 2021, där flera metoder som gynnar klimatet ingår. Genom stödet till landsbygdsutveckling fortsätter finansieringen av stöd till markförvaltning, investeringar, kunskapsuppbyggnad, innovationer och samarbete som är relevant för klimatåtgärder och klimatanpassning.

Uppföljning

Genom den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen samlar kommissionen in olika indikatorer för jordbruk och klimatförändringar. På kommissionens portal för jordbruksdata finns sammanställningar av de mest relevanta indikatorerna för miljö och klimatpolitik samt klimatförändringar och luftkvalitet.

Den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen underlättar också olika utvärderingar och externa studier för att mäta jordbrukspolitikens resultat. I juni 2021 publicerade kommissionen en oberoende utvärdering av jordbrukspolitikens inverkan på klimatförändringarna och växthusgasutsläppen.

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en skärpt prestations-, övervaknings- och utvärderingsram som underlättar redovisningen och övergången till en prestationsbaserad genomförandemodell.

Kunskap, forskning och innovation

Genom att finansiera forskning och innovation stöder kommissionen utvecklingen av moderna system för jord- och skogsbruk som kan bidra till klimatåtgärder samtidigt som de fortsätter att vara produktiva och lönsamma. Horisont Europas insats om markhälsa försöker exempelvis att utnyttja markens förmåga att mildra klimatförändringarnas effekter.

Genom jordbruksrådgivning delas ny kunskap och bästa praxis för att hjälpa bönderna att hitta bra lösningar för sina specifika situationer.

Det europeiska innovationspartnerskapet för jordbruket samlar fokusgrupper, operativa grupper, projekt, publikationer och evenemang för att främja innovation inom jordbruket och klimatarbetet. Viktiga områden är koldioxidlagring inom åkerbruk, trädjordbruk, minskade utsläpp från boskapsuppfödning och användning av förnybar energi på gården.

Rättslig grund

Tvärvillkoren styrs av regler för finansiering, förvaltning och övervakning av EU:s jordbrukspolitik i förordning (EU) nr 1306/2013, genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 och delegerad förordning (EU) nr 640/2014.

Reglerna för förgröningsstöd finns i förordning (EU) nr 1307/2013, delegerad förordning (EU) nr 639/2014 och genomförandeförordning (EU) nr 641/2014.

EU:s stöd för landsbygdsutveckling kommer från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) – förordning (EU) 1305/2013.