Friska jordar

Markskötsel och jordbruk i EU

Omkring hälften av EU:s yta utgörs av jordbruksmark, och jordbruket har en stark koppling till markens hälsa. Marken i EU hotas dock av erosion, jordförsämring, ökenspridning, minskat innehåll av organiskt material och förlust av biologisk mångfald.

Många av de problem som hotar markhälsan är kopplade till jordbruket och trycket från den ökande efterfrågan på livsmedel, bland annat

• markförstöring till följd av intensiva jordbruksmetoder
• jord som packas för hårt under tunga maskiner och olämpliga odlingsmetoder
• skador på den biologiska mångfalden till följd av monokulturer och andra metoder för markanvändning och markskötsel
• förekomst av kemikalier i marken, t.ex. bekämpningsmedel, tungmetaller, läkemedel och plast
• övergiven eller försummad mark.

För att ta itu med de här problemen ska den gemensamma jordbrukspolitiken se till att jordbruket följer EU:s strategi för markskydd. Hållbar markskötsel är också nödvändig för många strategier och prioriteringar i den europeiska gröna given som omfattar

• från jord till bord-strategin
• handlingsplanen för nollföroreningar
• klimatanpassning och andra klimatåtgärder
• EU:s strategi för biologisk mångfald som omfattar EU:s markstrategi
• den nya handlingsplanen för ekologisk produktion.

Insatser inom EU-jordbruket

Genom olika regler och insatser ska EU:s jordbrukspolitik värna markens roll i ett hållbart jordbruk, så att lantbrukarna kan

• förse oss med säkra, sunda och hållbart producerade livsmedel
• få stabila och skäliga inkomster, med tanke på alla de allmänna nyttigheter de producerar
• skydda naturresurserna, öka den biologiska mångfalden och bekämpa klimatförändringarna.

Grundvillkor

Enligt grundvillkoren ska jordbruksstödet kopplas till föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Grundvillkoren som gäller marken omfattar bland annat

• minimikrav för marktäckning
• minimikrav för markförvaltning för att begränsa erosion
• bibehållande av markens innehåll av organiskt material.

Landsbygdsutveckling

Jordbrukspolitikens stöd till landsbygdsutveckling har ett särskilt fokus på marken för att förebygga erosion och förbättra skötseln.

I sina program för landsbygdsutveckling kan EU-länderna bidra till detta genom åtgärder för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk, där lantbrukarna åtar sig att använda metoder som skyddar och förbättrar marken.

EU-länderna kan också stödja landsbygdsutveckling och uppmuntra till en hållbar markskötsel genom

• stöd till ekologiskt jordbruk som bidrar till att skydda markens hälsa och den biologiska mångfalden
• stöd till skogsbruket som kan motverka jorderosion
• stöd till investeringar i maskiner för markvårdande bearbetning som kan bidra till att minimera markförstöringen och behålla en god marktäckning under hösten och vintern för att begränsa utsläppen av växthusgaser, minska problemen med erosion och öka markens innehåll av organiskt material
• stöd till kunskapsöverföring, rådgivningstjänster och samarbete som kan hjälpa lantbrukarna att hantera olika hot mot marken – bland annat erosion, försurning och förlust av organiskt material – och främja hållbara markskötselmetoder som är anpassade till lokala agroekologiska förhållanden och jordbruksförhållanden.

Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling underlättar också kunskapsutbyte och samarbete om resurseffektivitet och vatten- och markförvaltning.

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 trädde i kraft den 1 januari 2023. Den omfattar ett starkare stöd för friska jordar, i linje med målen i den europeiska gröna given.

Specifika mål inom jordbrukspolitiken

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 bygger på tio specifika mål. Hållbar markskötsel är en viktig del av flera mål, särskilt mål som gäller landskap och biologisk mångfald, naturresurser och klimatåtgärder.

De strategiska GJP-planerna

I sina nationella strategiska GJP-planer kan EU-länderna utforma insatser för att ta itu med de mest akuta utmaningarna för marken i sina länder, samtidigt som de bidrar till de gemensamma EU-målen.

Insatser för miljön och klimatet

Genom den nya miljöstrukturen i den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 införs 27 skärpta regler och fler möjligheter till miljövänligt jordbruk. En stor del av jordbrukspolitikens budget för 2023–2027 öronmärks t.ex. för miljöprogram till stöd för lantbrukarnas frivilliga insatser. En vägledande förteckning över dessa miljöprogram publicerades av kommissionen i januari 2021.

Verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk

Jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk. Tanken är att lantbrukarna ska få råd om rätt användning av gödselmedel för just deras grödor och få hjälp att följa lagstiftningen om användning av gödselmedel. Det nya verktyget kommer att främja en optimerad användning av gödselmedel, vilket ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Det kommer också att bidra till jordbrukets digitalisering genom att lantbrukarna blir bättre på att använda digitala verktyg.

Övervakning av framstegen

Genom den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen samlar kommissionen in olika indikatorer för att mäta jordbrukspolitikens resultat. På kommissionens portal för jordbruksdata finns sammanställningar av de mest relevanta indikatorerna för marken.

Det görs också olika utvärderingar och externa studier för att bedöma politikens genomslag. I november 2020 publicerade kommissionen en oberoende studie om hur jordbrukspolitiken bidragit till en hållbar markskötsel, gjord av miljöorganisationen Alliance Environement GEIE.

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en skärpt prestations-, övervaknings- och utvärderingsram som underlättar redovisningen och övergången till en prestationsbaserad genomförandemodell.

Kunskap, forskning och innovation

Ny kunskap, forskning och innovation är avgörande för att möjliggöra en hållbar markskötsel.

Genom jordbruksrådgivning sprids kunskap om nya metoder och lantbrukarna får råd om hur de ska vårda marken och följa reglerna för markskydd. De får också tips på landsbygdsutvecklingsstöd som de kan söka.

Forskning och innovation

Kommissionen stöder också forskning och innovation för att bättre förstå hur jord- och skogsbruket påverkar marken och för att utveckla ny teknik som bidrar till markförbättrande produktionssystem. Kommissionen vill också ta nya grepp och kombinera forskning och innovation med utbildning och investeringar och visa upp god praxis genom ”levande laboratorier” och demonstrationsprojekt inom ramen för Horisont Europa-uppdraget ”En giv för den europeiska marken”.

Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet i jordbruket

Det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP-AGRI) är även i den nya jordbrukspolitiken ett viktigt instrument för att utveckla, testa och sprida innovativa lösningar genom så kallade operativa grupper. I de här grupperna samlas jordbrukare, skogsbrukare, forskare, rådgivare, företag och miljöorganisationer för att samarbeta i innovativa jordbruksprojekt och annan verksamhet kopplad till jordbruket och landsbygden.

Forskning om digitalisering

Digitalisering kan hjälpa lantbrukarna att förbättra jordens bördighet och minska föroreningarna genom att stödja bättre skötselsystem. Precisionsjordbruk använder till exempel digital positionsövervakning för riktad användning av näringsämnen och bekämpningsmedel, medan satellitvägledningssystem gör det möjligt att använda permanenta spridningsvägar, så kallade fasta körspår. Genom att man inte packar det översta jordlagret så hårt förbättrar man markens vatten- och luftförhållanden, vilket ger stabilare skördar under perioder med torka och kraftig nederbörd.