Skip to main content
Agriculture and rural development

Friska jordar

EU:s jordbrukspolitik ser till att reglerna för markskydd följs och uppmuntrar bönderna att vidta ännu fler åtgärder för att förbättra marken.

Markskötsel och jordbruk i EU

Omkring hälften av EU:s yta utgörs av jordbruksmark, och jordbruket har en stark koppling till markens hälsa. Marken i EU hotas dock av erosion, jordförsämring, ökenspridning, minskat innehåll av organiskt material och förlust av biologisk mångfald.

Många av de problem som hotar markhälsan är kopplade till jordbruket och trycket från den ökande efterfrågan på mat, bland annat

  • markförstöring till följd av intensiva jordbruksmetoder
  • jord som packas för hårt under tunga maskiner och olämpliga odlingsmetoder
  • skador på den biologiska mångfalden till följd av monokulturer och andra metoder för markanvändning och markskötsel
  • förekomst av kemikalier i marken, t.ex. bekämpningsmedel, tungmetaller, läkemedel och plast
  • övergiven eller försummad mark.

För att ta itu med de här problemen ska den gemensamma jordbrukspolitiken se till att jordbruket följer EU:s strategi för markskydd. Hållbar markskötsel är också nödvändig för många strategier och prioriteringar i EU:s gröna giv:

  • Från jord till bord-strategin
  • Handlingsplanen för nollföroreningar
  • Klimatanpassning och andra klimatåtgärder
  • Strategin för biologisk mångfald och den nya markstrategin för 2021
  • Den nya handlingsplanen för ekologisk produktion

Insatser inom EU-jordbruket

Genom olika regler och insatser ska EU:s jordbrukspolitik värna markens roll i ett hållbart jordbruk, så att bönderna kan

  • förse oss med säkra, hälsosamma och hållbart producerade livsmedel
  • få stabila och skäliga inkomster, med tanke på alla de allmänna nyttigheter de producerar
  • skydda naturresurserna, öka den biologiska mångfalden och bekämpa klimatförändringarna.

Tvärvillkor

Enligt reglerna om tvärvillkor ska jordbruksstödet kopplas till föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. De regler för tvärvillkor som gäller marken omfattar bland annat

  • minimikrav för marktäckning (GAEC 4)
  • minimikrav för markförvaltning för att begränsa erosion (GAEC 5)
  • bevarande av organiskt material i marken (GAEC 6).

Grönt direktstöd

Enligt de nuvarande reglerna måste bönderna följa tre metoder för att få grönt direktstöd. Alla dessa metoder gynnar markhälsan:

  • Diversifiering av grödor: marken och ekosystemen blir mer motståndskraftiga med en större variation av grödor.
  • Permanent gräsmark: bevarar jordens bördighet, lagrar organiskt kol, förhindrar erosion och gynnar den biologiska mångfalden genom att skydda livsmiljöer.
  • Ekologiska fokusarealer: gynnsamma alternativ för marken är träda, terrasser, obrukade fältkanter, skogsjordbruk, fånggrödor, växttäcke och kvävefixerande grödor.

Från och med 2023 kommer de mest effektiva aspekterna av grönt direktstöd att anpassas till och införlivas med EU:s nya jordbrukspolitik. Direktstöd kommer att fortsätta att bidra till miljö- och klimatmålen genom det nya instrumentet för miljöprogram.

Landsbygdsutveckling

Jordbrukspolitikens stöd till landsbygdsutveckling har ett särskilt fokus på marken för att förebygga erosion och förbättra skötseln.

I sina program för landsbygdsutveckling kan EU-länderna bidra till detta genom åtgärder för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk, där bönderna åtar sig att använda metoder som skyddar och förbättrar marken.

    EU-länderna kan också stödja landsbygdsutveckling och uppmuntra till en hållbar markskötsel på olika sätt:

    • Stöd till ekologiskt jordbruk bidrar till att skydda markens hälsa och den biologiska mångfalden.
    • Stöd till skogsbruket kan motverka jorderosion.
    • Stöd till investeringar i maskiner för markvårdande bearbetning kan bidra till att minimera markförstöringen och behålla en god marktäckning under hösten och vintern för att begränsa utsläppen av växthusgaser, minska problemen med erosion och öka markens innehåll av organiskt material.
    • Stöd till kunskapsöverföring, rådgivningstjänster och samarbete kan hjälpa lantbrukarna att hantera olika hot mot marken – bland annat erosion, försurning och förlust av organiskt material – och främja hållbara markskötselmetoder som är anpassade till lokala agroekologiska förhållanden och jordbruksförhållanden.

    Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling underlättar också kunskapsutbyte och samarbete om resurseffektivitet och vatten- och markförvaltning.

    EU:s nya jordbrukspolitik för 2023–2027

    Från och med 2023 ska EU:s nya jordbrukspolitik omfatta ett starkare stöd för friska jordar, i linje med målen i EU:s gröna giv.

    Specifika mål inom jordbrukspolitiken

    Den nya jordbrukspolitiken har nio specifika mål. Hållbar markskötsel kommer att vara en viktig del av flera mål, särskilt de som gäller landskap och biologisk mångfald, naturresurser och klimatåtgärder.

    Nationella strategiska planer

    I sina nationella strategiska planer kan EU-länderna utforma insatser för att ta itu med de mest akuta utmaningarna för marken i sina länder, samtidigt som de bidrar till de gemensamma EU-målen.

    Insatser för miljön och klimatet

    Genom den nya jordbrukspolitiken införs nya skärpta regler och fler möjligheter till miljövänligt jordbruk. En stor del av jordbrukspolitikens budget kommer till exempel att öronmärkas för miljöprogram till stöd för böndernas frivilliga insatser. En vägledande förteckning över dessa miljöprogram publicerades av kommissionen i januari 2021.

    Verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk

    I och med den nya jordbrukspolitiken ska bönderna börja använda ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk. Tanken är att de ska få råd om rätt användning av gödselmedel för just deras grödor och få hjälp att följa lagstiftningen om användning av gödselmedel. Det nya verktyget kommer att främja en optimerad användning av gödselmedel, vilket ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Det kommer också att bidra till jordbrukets digitalisering genom att bönderna blir bättre på att använda digitala verktyg.

    Uppföljning

    Genom den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen samlar kommissionen in olika indikatorer för att mäta jordbrukspolitikens resultat. På kommissionens portal för jordbruksdata finns sammanställningar av de mest relevanta indikatorerna för marken.

    Det görs också olika utvärderingar och externa studier för att bedöma politikens genomslag. I november 2020 publicerade kommissionen en oberoende studie om hur jordbrukspolitiken bidragit till en hållbar markskötsel, gjord av miljöorganisationen Alliance Environement GEIE.

    Enligt kommissionens förslag ska EU:s nya jordbrukspolitik omfatta en skärpt prestations-, övervaknings- och utvärderingsram som ska underlätta redovisningen och övergången till en prestationsbaserad genomförandemodell.

    Kunskap, forskning och innovation

    Ny kunskap, forskning och innovation blir avgörande för att möjliggöra en hållbar markskötsel.

    Genom jordbruksrådgivning sprids kunskap om nya metoder och bönderna får råd om hur de ska vårda marken och följa reglerna för markskydd. De får också tips på landsbygdsutvecklingsstöd som de kan söka.

    Forskning och innovation

    Kommissionen stöder forskning och innovation för att bättre förstå hur jord- och skogsbruket påverkar marken och för att utveckla ny teknik som bidrar till markförbättrande produktionssystem. Kommissionen vill också ta nya grepp och kombinera forskning och innovation med utbildning och investeringar och visa upp god praxis genom ”levande laboratorier” och demonstrationsprojekt inom ramen för Horisont Europa-uppdraget ”En giv för den europeiska marken”.

    Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet i jordbruket

    Det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP-AGRI) är även i den nya jordbrukspolitiken ett viktigt instrument för att utveckla, testa och sprida innovativa lösningar genom så kallade operativa grupper. I de här grupperna samlas lantbrukare, skogsbrukare, forskare, rådgivare, företag och miljöorganisationer för att samarbeta i innovativa jordbruksprojekt och annan verksamhet kopplad till jordbruket och landsbygden.

    Forskning om digitalisering

    Image: a farmer analysing soil health with a digital device

    Digitalisering kan hjälpa bönderna att förbättra jordens bördighet och minska föroreningarna genom att stödja bättre skötselsystem. Precisionsjordbruk använder till exempel digital positionsövervakning för riktad användning av näringsämnen och bekämpningsmedel, medan satellitvägledningssystem gör det möjligt att använda permanenta spridningsvägar, så kallade fasta körspår. Genom att man inte packar det översta jordlagret så hårt förbättrar man markens vatten- och luftförhållanden, vilket ger stabilare skördar under perioder av torka och kraftig nederbörd.