Ett nytt kapitel för den gemensamma jordbrukspolitiken

I dag offentliggör EU-kommissionen sitt förslag om en enklare, mer riktad och framtidsorienterad gemensam jordbrukspolitik för perioden efter 2027.

Jordbrukspolitiken efter 2027 behåller sina verktyg för att ge stabilitet och förutsägbarhet. En särskild budget på minst 300 miljarder euro för inkomststöd och krisstöd ska ge EU:s jordbrukare stöd på samma nivå som den nuvarande jordbrukspolitiken. Inkomststöd har en bredare definition i den nya jordbrukspolitiken. Det omfattar nu alla typer av stöd för en jordbrukares inkomst eller verksamhet, inklusive arealbaserat inkomststöd, åtgärder för ett miljövänligt jordbruk och investeringar på gårdar, såsom modernisering, diversifiering eller införande av nya metoder och tekniker.

Resten av den gemensamma jordbrukspolitikens instrument, som Leaders landsbygdsprojekt, kommer att finansieras genom delar av de nationella och regionala partnerskapsplanerna, till ett värde av 865 miljarder euro. Dessutom kommer den nya konkurrenskraftsfonden att ge ytterligare finansiering för forskning och innovation inom jordbrukssektorn. 

Ett större gemensamt skyddsnät inrättas också för att stödja jordbrukare vid marknadsstörningar, med en budget på 6,3 miljarder euro under en period på sju år. Detta innebär i praktiken en fördubbling av den nuvarande jordbruksreserven. 

Förslagen till nästa gemensamma jordbrukspolitik säkerställer rättvis lön för jordbrukare, säkra livsmedel till rimliga priser för konsumenter och skydd för miljön. För att hålla jämna steg med en föränderlig värld och hantera nya utmaningar innehåller den nya politiken en balanserad blandning av incitament, investeringar och skyldigheter. Medlemsländerna får också större utrymme att ta hänsyn till mångfalden i EU:s jordbrukssektor och landsbygdsområden.

En mer verkningsfull EU-budget för jordbruket och landsbygden

I linje med de framtida EU-budgetförslagen ska genomförandet av jordbrukspolitiken efter 2027 göras enklare och mer flexibelt, genom att de två nuvarande pelarna slås samman. Detta kommer att förbättra den strategiska planeringen för att tillgodose lokala behov och hantera sektorsspecifika utmaningar. Det kommer också att göra det enklare för nationella myndigheter. Resultatet blir en mer verkningsfull politik som kan kompletteras genom synergier med andra finansieringsprogram inom de nationella och regionala partnerskapsplanerna. 

Unga jordbrukare kommer till exempel att få stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken, men också genom nationella reformer och instrument som ska göra landsbygdsområden mer attraktiva att bo i, säkerställa bättre konnektivitet, tillhandahålla grundläggande tjänster och barnomsorg, kompetens och utbildning, och mycket mer. 

Ett mer riktat stöd för jordbrukare

Det garanterade arealbaserade stödet ska gå till jordbrukare som aktivt bedriver jordbruksverksamhet. Stödet ska riktas till de som är i störst behov av det, bland annat unga jordbrukare, småbruk och blandjordbruk samt de som bedriver verksamhet i områden med naturliga begränsningar, som finansieras fullt ut av EU. Stödet till större jordbruk ska minskas och begränsas till 100 000 euro för en rättvisare fördelning.

Samtidigt ska det inkomststöd som tidigare fanns inom den andra pelaren fortsätta att vara tillgängligt och samfinansieras. Stöd till investeringar har fortfarande en viktig roll för att göra det möjligt för jordbrukare och andra stödmottagare att uppnå ekonomiska, miljömässiga, djurskyddsrelaterade och sociala mål.

Förslaget har också ett starkt fokus på stöd till unga jordbrukare och generationsskifte. Det innehåller ett startpaket som ska hjälpa unga jordbrukare att etablera sig inom sektorn. Varje medlemsland ska också anta en strategi för generationsskifte som är anpassad till landets särskilda behov. 

En mer flexibel och resultatinriktad politik

Baserat på 2021 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och behovet av ytterligare förenklingar ska medlemsländerna ges större ansvar för hur de uppnår målen, genom att styra stödet till viktiga prioriteringar och skräddarsy åtgärder för att maximera sina bidrag till unionens mål. Samtidigt ska kommissionen genom gemensamma mål och regler säkerställa lika villkor för medlemsländerna. Kommissionen kommer att utfärda nationella rekommendationer för att hjälpa medlemsländerna att utarbeta sina planer. 

Stöd till miljö- och klimatåtgärder och jordbrukens resiliens

Incitament står i centrum för den nya politiken. En ny slags gårdsförvaltning införs för mottagare av inkomststöd. Det ersätter det nuvarande systemet med grundvillkor med en mer balanserad och flexibel strategi, med mindre tvingande universallösningar. Den nya strategin kan anpassas till lokala förhållanden och produktionssystem. Ambitionsnivån är fortfarande hög med mål som sätts på EU-nivå, som bevarande av markens potential, skydd av vattendrag mot föroreningar eller skydd av vårmarker och torvmarker, och medlemsländerna ska fastställa bästa praxis för att uppnå dessa mål. Detta återspeglar den territoriella strategin i visionen för jordbruk och livsmedel. 

Förslaget uppmuntrar också jordbrukarna att bättre hantera risker och vidta förebyggande åtgärder mot kriser, bland annat genom samfinansierade åtgärder. Försäkrade jordbrukare kommer till exempel att få tillgång till ett förmånligare krisstöd efter naturkatastrofer. Investeringar kommer fortfarande att finnas tillgängliga för att återställa produktionspotentialen efter naturkatastrofer eller utbrott av djursjukdomar. 

Jordbruksmarknader 

Utöver den gemensamma jordbrukspolitiken håller flera andra regler på att ses över i förordningen om en samlad marknadsordning, till exempel för att

• främja hälsosamma matvanor med lokalt producerade produkter via EU:s skolprogram och öka barns medvetenhet om jordbruket
• inrätta en ny sektor för proteingrödor för att stärka värdekedjan på regional, nationell och gränsöverskridande nivå
• skydda vissa termer som används för kött för att upprätthålla höga produktionsnormer för den naturliga sammansättningen i kött och köttprodukter och hjälpa konsumenterna att göra välgrundade val
• införa handelsnormer för proteingrödor, nötkött, fläsk, får- och getkött och ost i framtiden, inklusive för ursprungsmärkning
• förbättra beredskapen och försörjningen av jordbruksprodukter i nödsituationer.

Bakgrund

Jordbruk och livsmedel är centrala för den europeiska livsstilen. Jordbruket producerar säkra livsmedel av hög kvalitet för 450 miljoner människor, stöder landsbygdssamhällen och spelar en viktig roll för den globala livsmedelstryggheten. EU:s gemensamma jordbrukspolitik, som lanserades 1962, är ett av EU:s äldsta och viktigaste politikområden. Den stöder jordbrukare och landsbygdsområden i varje medlemsland och bidrar till en stabil försörjning av livsmedel till rimliga priser, samtidigt som den skyddar jordbrukarnas försörjningsmöjligheter. Jordbrukspolitiken bidrar också till att bekämpa klimatförändringar, bevara naturen och hjälpa landsbygdssamhällena genom att främja jobb i jordbruket, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och andra närliggande näringar. Den gemensamma jordbrukspolitiken finansieras och förvaltas på EU-nivå, ett ansvar som delas av medlemsländerna, och återspeglar ett gemensamt åtagande mellan EU och dess jordbrukare.

Den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027 är anpassad till kommissionens vision för jordbruk och livsmedel och är avgörande för att förverkliga den. Den utgör nästa steg för en framtid där jordbruk och livsmedelsproduktion blomstrar i hela EU i all sin mångfald, där jordbruket är attraktivt för nya generationer som gynnas av bättre levnads- och arbetsvillkor i livskraftiga landsbygdsområden. Förslaget kommer att främja ett mer konkurrenskraftigt, hållbart, resilient och rättvist jordbruk som är rustat för framtiden, samtidigt som det bidrar till EU:s bredare miljömässiga, sociala och ekonomiska mål.

Lagförslaget ska nu läggas fram för Europaparlamentet och rådet för antagande. Jordbrukspolitiken efter 2027 ska gälla sju år, från och med 2028 till och med 2034.

Den gemensamma jordbrukspolitiken är en verkligt gemensam politik, en politik för solidaritet, och ett ankare för europeisk livsmedelstrygghet. Denna politik kommer att fortsätta att vara en hörnsten i EU:s finansiering. Den kommer att göras enklare, mer riktad och mer verkningsfull – samtidigt som vi behåller det viktiga stöd som våra jordbrukare är beroende av. I våra förslag erkänns till fullo den viktiga roll som jordbrukarna spelar – inte bara som livsmedelsproducenter, utan också som vårdare av natur och traditioner och som en bärande kraft i våra landsbygdssamhällen. Jordbrukare behöver förutsägbarhet – och med den nya jordbrukspolitiken får de det.

Christophe Hansen, kommissionär med ansvar för jordbruk och livsmedel