Under de kommande åren kommer EU:s jordbrukares motståndskraft att fortsätta att testas genom förändrade klimat- och marknadsförhållanden och föränderliga samhällskrav. Mångfalden av extrema klimathändelser kommer att fortsätta att påverka produktivitetstillväxten inom jordbruket. Samtidigt minskar konsumtionen av nötkött, griskött, socker och vin. Jordbrukssektorn genomgår därför anpassningar för att anpassa sig till klimatförändringarna och konsumenternas preferenser. Energikostnaderna och andra insatskostnader antas också förbli högre än nivåerna före 2021 på medellång sikt. Den gemensamma jordbrukspolitiken är fortfarande avgörande för att stödja jordbrukare i övergången till mer hållbara jordbruksproduktionssystem, samtidigt som den blir mer motståndskraftig och konkurrenskraftig. EU kommer att fortsätta att vara nettoexportör och fortsätta att bidra till den globala livsmedelstryggheten. Detta är några av slutsatserna i den rapport om utsikterna på medellång sikt som Europeiska kommissionen lägger fram i dag vid EU:s konferens om utsikterna för jordbruket.
I sitt inledningsanförande vid konferensen om utsikterna för jordbruket sade kommissionsledamot Janusz Wojciechowski följande:
Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och resursbrist är några av de största hoten vi står inför under de kommande årtiondena, bland annat för livsmedelstryggheten. Vi behöver ett system som ger medborgarna tryggad tillgång till livsmedel till överkomliga priser samt stabila försörjningsmöjligheter för jordbrukare och landsbygdsområdenas ekonomier. Vi behöver ett system som säkerställer hållbarhet, skyddar klimatet, den biologiska mångfalden och naturresurserna. Och vi behöver ett livsmedelssystem som möjliggör solidaritet med det internationella samfundet, för att upprätthålla den globala livsmedelsförsörjningen genom handel och samarbete. Den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken gör enorma insatser i den gröna och den digitala omställningen. Med detta stöd och 307 miljarder euro i finansiering från 2023 till 2027 kommer EU:s jordbrukare att fortsätta att leverera säkra och näringsrika livsmedel av hög kvalitet till oss alla.
Prognosrapporten på medellång sikt omfattar perioden fram till 2035 och behandlar förutom jordbruksinkomster även produktion, konsumtion och handel inom sektorerna för jordbruksgrödor, mejeriprodukter, kött, olivolja och vin. Den har utarbetats med beaktande av de viktigaste drivkrafterna som förväntas påverka framtiden för EU:s jordbruk, såsom klimatförändringarna, konsumenternas efterfrågan och den föränderliga jordbrukssektorns struktur, under den mest sannolika framtida makroekonomiska miljön, och förutsatt att den nuvarande politiska ramen förblir som den är fram till 2035. Den tar hänsyn till den jordbruks- och handelspolitik som infördes i september 2023.
Dagens rapport innehåller också ett kapitel om äpplen, persikor, nektariner och tomater, som analyseras i detalj i utvalda medlemsstater. I två scenarioanalyser bedöms dessutom för det första klimatförändringarnas inverkan på världens jordbruksavkastning, handel och råvarupriser och för det andra de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av ett bredare införande av markförvaltningsmetoder som främjar koldioxidbindning och minskar utsläppen av växthusgaser i marken.
Jordbruksgrödor
Mark i träda, som gynnar den biologiska mångfalden, förväntas öka till 7 miljoner hektar fram till 2035, medan spannmålsavkastningen kommer att förbli stabil tack vare bland annat positiva effekter av precisionsjordbruk, växelbruk och förbättrad markhälsa, vilket skulle kunna uppväga klimatförändringarnas negativa effekter. År 2035 förväntas också markskiften från spannmål till sojabönor och baljväxter. Denna förändring kommer främst att drivas på av en minskad efterfrågan på spannmål för foder på grund av en minskning av EU:s produktion av griskött och nötkött och en ökning av mer gräsbaserade och extensiva produktionssystem. Politiska incitament för att stödja en ökning av växtproteiner kommer också att stödja denna förändring.
Den minskade efterfrågan på biodrivmedel skulle kunna leda till en minskning av vegetabiliska oljor, vilket skulle leda till mindre import. När det gäller socker kommer EU:s sockerkonsumtion att fortsätta att minska, främst på grund av att konsumenterna övergår till dieter med lägre sockerintag. Detta i kombination med minskad avkastning och odlingsareal kommer att resultera i en något lägre produktion.
Mjölk och mjölkprodukter
EU:s mjölkproduktivitet bör fortsätta att öka, men i långsammare takt, med höga kvalitets- och hållbarhetsstandarder som skapar mer mervärde inom sektorn. EU kommer att förbli en av de två största exportörerna av mejeriprodukter i världen.
På grund av en förväntad minskning av mjölkkobesättningen kan EU:s mjölkproduktion minska något. Produktionen av ost, vassle och skummjölkspulver kan dock fortfarande växa medan produktionen av smör förblir stabil. I allmänhet kommer livsstilsval och hälsokraven hos en åldrande befolkning sannolikt att ytterligare öka efterfrågan på berikade produkter (med vitaminer och mineraler tillsatta) och funktionella produkter som tillgodoser särskilda näringsbehov.
Köttprodukter
EU:s nötköttskonsumtion hotas fortfarande av höga priser, oro för konsumenternas hälsa och hållbarhet. Detta i kombination med låg lönsamhet förväntas leda till ytterligare produktionsminskning fram till 2035. EU:s totala kobesättning kommer att minska med 3,2 miljoner djur (10 %). Sektorn för griskött står inför en liknande situation. EU:s grisköttsproduktion beräknas minska med 0,9 % per år fram till 2035, vilket motsvarar nästan 2 miljoner ton jämfört med 2021–2023. Konsumtionen av får- och getkött kommer att förbli relativt stabil, men EU:s produktion och besättning kommer att minska, vilket leder till ökad import.
Bland kött kan fjäderfä fortsätta att dra nytta av ett billigare konsumentpris, relativt friskare bild och avsaknad av religiösa begränsningar. Tillsammans med ytterligare exportmöjligheter skulle detta driva upp fjäderfäproduktionen fram till 2035.
Specialiserade grödor
Klimatförändringarna kommer också att påverka produktionen av och kvaliteten på olivolja, vin, äpplen, persikor, nektariner och tomater. När det gäller olivolja skulle införandet av mer motståndskraftiga sorter och mer intensiva produktionssystem, tillsammans med forskning och innovation, kunna minska de negativa effekterna. Med en relativt stabil konsumtion i EU som helhet skulle exporten kunna öka ytterligare.
EU:s vinkonsumtion fortsätter att minska och kommer att minska ytterligare med över 1 % per år till omkring 20 liter per capita fram till 2035, vilket är 2,4 liter mindre än den genomsnittliga konsumtionen 2018–2022. Detta förväntas påverka produktionen negativt. EU:s export av vin skulle kunna fortsätta att öka, men i långsammare takt.
Konsumtionen av äpplen kan öka när konsumenterna vänder sig till färsk frukt som är lätt att konsumera. Polen och Italien förväntas förbli viktiga EU-äppelexportörer och skulle till och med kunna öka sin nettoexport. Konsumtionen av persikor och nektarin kan å andra sidan minska på grund av högre priser och preferenser för annan frukt. Detta kan pressa ner produktionen något. I samma anda som färsk frukt och färska grönsaker som är lätta att konsumera skulle konsumtionen av färska tomater av mindre storlekar kunna öka. Under perioden 2022–2035 förväntas EU bibehålla sin nuvarande nettoimportposition för tomater avsedda för färsk konsumtion.
Scenario om klimatförändringarnas effekter
Detta scenario analyserar hur tidigare förändringar i temperatur och nederbörd påverkar den globala avkastningen av djur och grödor och hur nära förestående klimatförändringar med höga utsläpp stör jordbruksproduktion och handel. Trots en global ökning av skördad areal för majs, ris, sojabönor och vete kommer avkastningen av dessa råvaror fortfarande att minska. Världsproduktionen av griskött och fjäderfä skulle också kunna minska på grund av minskad tillgång på foderspannmål. Med tanke på den förväntade ökande efterfrågan på livsmedel är det viktigt att genomföra strategier för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna för att uppväga dessa potentiellt negativa effekter.
Scenario om ett bredare införande av hållbara markförvaltningsmetoder
Detta scenario tittar på de miljömässiga och ekonomiska effekterna av jordbearbetningsmetoder, vintertäckningsgrödor och restaurering av torvmark genom återvätning. Den bekräftar att restaurering av torvmark på ett effektivt sätt kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, kväveöverskott och ammoniak, medan markförvaltningsmetoder kan bidra till att minska läckaget av näringsämnen till vatten, markerosion samt utsläppen av växthusgaser och ammoniak. Simuleringarna visade måttliga negativa effekter på jordbruksinkomsterna som främst beror på högre kostnader.
Bakgrund
Europeiska kommissionen offentliggör varje år sina utsikter på medellång sikt för de kommande tolv åren, som presenteras vid EU:s konferens om utsikterna för jordbruket som hålls i december varje år. Analyserna av jordbruksmarknaderna bygger på uppgifter som fanns tillgängliga fram till slutet av september 2023 för produktion av och handel med jordbruksprodukter, och scenarierna bygger på en uppsättning makroekonomiska antaganden som ansågs vara mest rimliga vid tidpunkten för analysen. Prognoserna tar hänsyn till de 28 strategiska GJP-planerna samt politiska åtgärder och frihandelsavtal som införts eller ratificerats fram till slutet av september 2023. På grund av den oundvikliga osäkerheten kring den makroekonomiska utvecklingen och de geopolitiska förbindelserna och handelsförbindelserna utgör denna rapport snarare en utgångspunkt för Europeiska kommissionens framtida analysarbete än en prognos som sådan. Denna rapport från kommissionen är en gemensam insats av generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling) och gemensamma forskningscentrumet (JRC), där GD Jordbruk och landsbygdsutveckling ansvarar för innehållet.
- Publiceringsdatum
- 7 december 2023
- Upphovsman
- Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling
- Plats
- Bryssel
