Kommissionen godkänner Estlands och Lettlands strategiska GJP-planer

I dag godkände EU-kommissionen Estlands och Lettlands strategiska GJP-planer. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som ska inledas den 1 januari 2023, är utformad för att forma omställningen till en hållbar, motståndskraftig och modern europeisk jordbrukssektor. Inom ramen för den reformerade politiken kommer finansieringen att fördelas mer rättvist mellan jordbruksföretag, med tonvikt på små och medelstora jordbruksföretag samt unga jordbrukare. Dessutom kommer jordbrukarna att få stöd för att ta till sig innovation, från precisionsjordbruk till agroekologiska produktionsmetoder. Genom att stödja konkreta åtgärder på dessa och andra områden kan den nya gemensamma jordbrukspolitiken bli en hörnsten för livsmedelstryggheten och jordbrukssamhällena i Europeiska unionen.

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken innehåller ett mer effektivt och ändamålsenligt arbetssätt. EU-länderna kommer att genomföra nationella strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken genom att kombinera finansiering för inkomststöd, landsbygdsutveckling och marknadsåtgärder. Vid utformningen av sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken valde varje medlemsstat bland ett brett spektrum av interventioner på EU-nivå och skräddarsydde och inriktade dem för att tillgodose sina specifika behov och lokala förhållanden. Kommissionen har bedömt om varje plan är inriktad på de tio centrala målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som berör gemensamma miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningar. Planerna måste vara förenliga med EU-lagstiftningen och bör också bidra till EU:s klimat- och miljömål, i enlighet med kommissionens från jord till bord-strategier och strategier för biologisk mångfald.

Den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att få 270 miljarder euro i EU-finansiering för perioden 2023–2027. De två planer som godkänns i dag har en budget på 3,8 miljarder euro, varav 1,1 miljarder euro är avsedda för miljö- och klimatmål och miljösystem, och 88 miljoner euro för unga jordbrukare.

Estland kommer att öronmärka omkring 45 % av sin GJP-plans totala finansiering för att bidra till att stabilisera jordbrukarnas och landsbygdsföretagens inkomster. Små och medelstora jordbruksföretag kommer också att få ett högre inkomststöd. När det gäller miljöprioriteringarna kommer den estniska planen att använda omkring 456 miljoner euro av sin totala budget för den gemensamma jordbrukspolitiken för att stödja miljö- och klimatmål, med fokus på koldioxidbindning, biologisk mångfald och värdefulla gräsmarker samt ökad kunskap om hållbar produktion. Mer än 23 % av jordbruksmarken kommer att få stöd för att bedriva ekologiskt jordbruk. Slutligen räknar Estland med att skapa 1 250 nya arbetstillfällen på landsbygden genom projekt som stöds av den gemensamma jordbrukspolitiken. Särskilt stöd kommer också att ges till unga jordbrukare för att hantera avfolkning och åldrande i landsbygdsområden och inom jordbrukssektorn.

Lettland kommer att öronmärka omkring 14 % av sin budget för direktstöd för kopplat inkomststöd för att stödja sektorer som befinner sig i svårigheter. Mejeri-, nötkreaturs-, spannmåls- och oljeväxtsektorerna samt frukt- och grönsakssektorerna kommer att gynnas av detta. Lettland införde också ett tak för det stöd som tas emot av jordbruksföretag över en viss storlek och små och medelstora jordbruksföretag kommer att få ett omfördelningsstöd. I Lettlands plan fastställs höga mål för miljö- och klimatåtgärder. Fokus kommer att ligga på begränsning av klimatförändringar, minskning av föroreningar, bevarande av biologisk mångfald och hållbart skogsbruk. Till exempel kommer över 70 % av den utnyttjade jordbruksarealen att gynnas av metoder som skyddar och förbättrar markkvaliteten. År 2027 kommer 18,8 % av Lettlands jordbruksmark att odlas ekologiskt. Lettland har prioriterat en förbättring av sitt kunskaps- och innovationssystem inom jordbrukssektorn med 23 000 personer som får rådgivning och utbildning med stöd av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Mer information om varje plan och fördelningen av deras GJP-budget finns i korthetsdokumenten.

Bakgrund

EU-kommissionen lade 2018 fram sitt förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och införde ett nytt arbetssätt för att modernisera EU:s jordbrukspolitik. Efter omfattande förhandlingar mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen nåddes en överenskommelse och den nya gemensamma jordbrukspolitiken antogs formellt den 2 december 2021.

Den tidsfrist som medlagstiftarna fastställde för medlemsstaterna att lämna in sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken var den 1 januari 2022. Efter att ha mottagit planerna skickade kommissionen observationsbrev till alla medlemsstater senast den 25 maj 2022. De offentliggjordes på webbplatsen Europa tillsammans med reaktionerna från alla medlemsstater, i enlighet med öppenhetsprincipen. Därefter återupptogs en strukturerad dialog mellan kommissionens avdelningar och de nationella myndigheterna för att lösa kvarstående problem och slutföra de reviderade GJP-planerna.

Estland och Lettland lämnade in sina första förslag till strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken den 2 respektive den 18 januari, efter samråd med berörda parter. Därefter översände de sina granskade förslag, med beaktande av kommissionens synpunkter, den 21 oktober för Estland och den 20 oktober för Lettland.

För att godkännas måste varje plan vara fullständig och förenlig med lagstiftningen och tillräckligt ambitiös för att uppfylla målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s miljö- och klimatåtaganden.

För mer information

”I korthet”: insikter om Estlands och Lettlands strategiska GJP-planer

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Strategiska GJP-planer

Skrivelser med synpunkter på de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken