Frukt och grönsaker

Översikt

EU stöder aktivt frukt- och grönsakssektorn genom sin ordning för marknadsförvaltning med fem allmänna mål:

• En mer konkurrenskraftig och marknadsorienterad sektor tack vare producentorganisationer.
• Färre krisrelaterade svängningar i producenternas inkomster.
• Ökad konsumtion av frukt och grönsaker i EU.
• Ökad användning av miljövänliga odlings- och produktionsmetoder.
• Bättre produktkvalitet och förbättrat konsumentskydd och -insyn genom tillämpningen av handelsnormer.

Producentorganisationer

Producentorganisationerna är de centrala aktörerna inom frukt- och grönsaksordningen och odlarna uppmuntras att ansluta sig till dem för att stärka sina positioner på marknaden. EU:s ordning för frukt och grönsaker bidrar med finansieringsbidrag till de producentorganisationer som genomför verksamhetsprogram.

Enligt ordningen för producentorganisationer måste de nationella myndigheterna erkänna alla producentgrupper som ansöker om organisationsstatus om de

• bygger på frivillighet
• bidrar till ordningens allmänna mål
• kan visa sin nytta genom att erbjuda tillräckliga och effektiva tjänster till medlemmarna.

De nationella myndigheterna ska utforma en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram, där de fastställer vilka åtgärder som berättigar till stöd. Organisationernas verksamhetsprogram måste godkännas av behöriga nationella myndigheter.

Kommissionen övervakar och utvärderar både programmen och den nationella strategin utifrån ett antal gemensamma resultatindikatorer. Organisationerna lämnar in årsrapporter om hur de genomfört sina verksamhetsprogram till den ansvariga nationella myndigheten. Årsrapporterna ska bifogas ansökningarna om stöd. Länderna ska också skicka en årsrapport till kommissionen om alla sina producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram samt om sina erkännandeplaner.

En erkänd producentorganisation får inrätta en driftsfond för att finansiera sitt verksamhetsprogram. Fonden finansieras genom ekonomiska bidrag från medlemmarna (eller organisationen) och det ekonomiska stödet från EU. I allmänhet är EU:s ekonomiska stöd begränsat till 50 % av den totala driftsfonden, men det får höjas till 60 % i vissa fall.

I regioner där producenter inte i någon högre grad har bildat organisationer får de nationella regeringarna tillhandahålla finansiering utöver den som kommer från driftsfonden. I vissa fall kan EU ersätta en del av finansieringen.

På begäran av en producentorganisation får ett EU-land, under en begränsad period, också göra vissa av de regler som överenskommits inom organisationen bindande för andra icke-anslutna producenter i den eller de regioner där organisationen är verksam.

Erkännande av branschorganisationer främjas också när de är tillräckligt representativa för de olika yrkeskategorierna inom frukt- och grönsakssektorn och vidtar konkreta åtgärder som bidrar till ordningens mål.

Länkar

Rapporter om frukt- och grönsakssektorn

Producent- och branschorganisationer

Krisförebyggande

För att mildra producenternas inkomstsvängningar till följd av kriser finns EU-medel till producentorganisationernas åtgärder för att förebygga och hantera kriser inom sina verksamhetsprogram.

De kan få finansiering för följande typer av åtgärder:

1. Återtag från marknaden

När produkter dras tillbaka från marknaden, och inte släpps till försäljning, finns det tillgång till medel enligt strikta regler.

För 16 viktiga produkter anges de högsta beloppen för stöd till återtag – inklusive bidrag från både EU och producentorganisationen – i bilaga IV till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891.

Om ett land beslutar att tillåta återtag av andra produkter, måste ett högsta tillåtet stödbelopp fastställas för de produkterna. För varje produkt får återtagen inte överstiga 5 % av den produktionsvolym som saluförs av producentorganisationen (volymer som går till gratisutdelning undantas från beräkningen).

Den saluförda produktionsvolymen ska beräknas som genomsnittet för de tre föregående åren. Om det inte finns några sådana uppgifter (t.ex. för nyligen godkända producentorganisationer) görs beräkningen på den saluförda produktionsvolym som organisationen erkänts för.

De nationella myndigheterna avgör hur de återtagna produkterna ska användas, men gratisutdelning ska vara ett alternativ. Det finns möjligheter att använda produkterna inom bearbetningsindustrin, om det inte snedvrider konkurrensen för de berörda branscherna (i eller utanför EU).

2. Grön skörd och obärgad skörd

Grön skörd betyder att icke-avsättningsbara (men oskadda) produkter skördas i sin helhet på en viss odlad areal, före den normala skörden. Obärgad skörd betyder att det inte tas ut någon kommersiell produktion från den odlade arealen under den normala produktionscykeln. Detta omfattar inte produkter som förstörs på grund av väderförhållanden eller sjukdom. Ingen av de båda åtgärderna får inverka på miljön eller växtskyddet.

Båda åtgärderna ska vara kompletterande och skilja sig från normala odlingsmetoder. De kan inte användas för både samma produkt och område under ett visst år eller under två på varandra följande år.

Länder som tillåter dessa åtgärder måste anta närmare bestämmelser om hur de ska genomföras och kontrolleras.

Ersättningsbeloppen (inklusive bidrag från EU och producentorganisationer) ska fastställas per hektar av de nationella myndigheterna för att täcka antingen

• bara ytterligare kostnader i samband med skörden (inklusive miljö- och växtskyddsförvaltning)
• högst 90 % av den högsta stödnivån för återtag.

3. Reklam, information och utbildning

Länder som tillåter dessa åtgärder måste anta närmare bestämmelser om hur de ska genomföras. Alla insatser inom ramen för de säljfrämjande åtgärderna och kommunikationsåtgärderna ska komplettera eventuella pågående säljfrämjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som genomförs av den berörda producentorganisationen.

4. Skördeförsäkring

EU-medel finns tillgängliga för skördeförsäkringar som förvaltas av en producentorganisation eller dess medlemmar för att skydda medlemmarnas inkomster och täcka förluster på marknaden till följd av naturkatastrofer, klimathändelser, sjukdomar eller skadedjursangrepp. De nationella myndigheterna ska anta detaljerade regler om skördeförsäkringar, särskilt för att se till att de inte snedvrider konkurrensen på försäkringsmarknaden.

Myndigheterna kan också bidra med ytterligare nationell finansiering. Det totala offentliga stödet för skördeförsäkring (från EU och nationellt) får dock inte överstiga följande procentandelar av de försäkringspremier som betalas av producenterna:

• 80 % av kostnaderna för försäkringspremier mot förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer.
• 50 % av kostnaderna för försäkringspremier mot förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderförhållanden, djur- eller växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.

Skördeförsäkringsåtgärder får inte omfatta försäkringsbetalningar som kompenserar producenterna för mer än 100 % av deras intäktsförluster, medräknat eventuell ersättning från andra stödordningar. Åtgärderna kan omfatta stöd för administrativa kostnader för att bilda gemensamma fonder eller tillföra dem kapital.

EU-finansiering finns tillgänglig under fondens tre första år och täcker följande delar av producentorganisationens bidrag:

De nationella myndigheterna ska anta detaljerade regler om genomförandet av den här åtgärden. De får fastställa tak för vilka belopp som en producentorganisation får ta emot.

5. Handledning

Hela EU:s ekonomiska stöd kan användas för att överföra kunskap om krisförebyggande och krishantering från erfarna producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer i hela EU till mindre erfarna producentorganisationer, producentgrupper eller enskilda producenter (de sistnämnda i regioner med en lägre organisationsgrad än 20 %). För att genomföra åtgärderna mer effektivt kan stödet också bidra till att bilda nya producentorganisationer, slå samman befintliga organisationer eller göra det möjligt för enskilda producenter att ansluta sig till en befintlig producentorganisation. EU-stödet främjar också nya nätverksmöjligheter för handledare och mottagare av handledning, för att stärka framför allt saluföringskanaler som ett instrument för krisförebyggande och krishantering.

6. Återplantering av fruktodlingar

Efter den obligatoriska röjningen utgår stöd till återplantering av fruktodlingar.

7. Effektivare förvaltning

Länderna kan stödja investeringar som effektiviserar förvaltningen av de volymer som släpps ut på marknaden.

Ökad konsumtion

Ett skolfruktsprogram ska få barn att äta mer frukt och grönt. Stöd utgår också till skolor, sjukhus och välgörenhetsorganisationer för gratis utdelning av frukt och grönsaker. Annan verksamhet som främjar konsumtion inom producentorganisationernas verksamhetsprogram kan också få stöd.

Som en krishanteringsåtgärd kan odlare få EU-stöd för att avsätta produkter som har återtagits från marknaden. Det förutsätter att produkten skänks till följande typer av organ:

• Erkända välgörenhetsorganisationer och stiftelser för användning i deras sociala arbete.
• Kriminalvårdsanstalter, skolor och offentliga utbildningsinstitutioner, feriekolonier, sjukhus och äldreboenden.

De nationella myndigheterna ska utse vilka organ som får ta emot gratis produkter och garantera att de volymer som de får är ett tillägg till (och inte ersättning för) de volymer som vanligen köps in.

EU finansierar gratisutdelning till 100 % (jämfört med 50 eller 60 % för annan användning av återtagna produkter) för kvantiteter upp till 5 % av producentorganisationens totala saluförda volym. Följande uppdelning gäller:

• Ersättning som betalats i euro/100 kg av återtagna produkter (med ett fast högsta belopp för 16 viktiga produkter).
• Schablonbelopp för logistikkostnader (transport, sortering och förpackning).

De nationella myndigheterna måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta kontakter och samarbete mellan producentorganisationerna och de organ som har godkänts för att ta emot gratisprodukter.

Miljövänlig odling

Minst 10 % av utgifterna i verksamhetsprogrammen måste avse miljöåtgärder utöver obligatoriska miljönormer. Alternativt måste minst två sådana åtgärder ingå i programmen.

Jordbrukare som får inkomststöd eller stöd för miljövänligt jordbruk inom EU:s program för landsbygdsutveckling blir föremål för påföljder om de inte uppfyller obligatoriska miljönormer (tvärvillkor).

Nationella regler för miljöinsatser

Länder med erkända producentorganisationer måste upprätta ett nationellt regelverk för miljöåtgärder som en del av sin nationella strategi för hållbara verksamhetsprogram.

Till skillnad från andra delar av strategin måste de nationella myndigheterna lämna in sina förslag till nationella regler för miljöåtgärder till kommissionen, som kontrollerar att målen i artikel 191 i EUF-fördraget efterlevs.

Det nationella regelverket för miljöåtgärder ska innehålla en icke-uttömmande förteckning över miljöinsatser och villkoren för dem i det aktuella landet.

För varje åtgärd ska följande anges:

• Det eller de specifika åtaganden som insatsen innebär.
• Motiveringen, dvs. förväntad miljöpåverkan i förhållande till miljörelaterade behov och prioriteringar.

Uppgifter om de nationella reglerna för miljöåtgärder per land finns i landsöversikterna.

Handelsnormer

Handelsnormer tillämpas på vissa produkter för att främja kvaliteten. Antalet specifika normer har reducerats från 36 till 10 för följande frukter och grönsaker:

• Äpplen
• Citrusfrukter
• Kiwifrukter
• Huvudsallat, frisésallat och escarolesallat
• Persikor och nektariner
• Päron
• Jordgubbar
• Paprika
• Bordsdruvor
• Tomater

Nationella myndigheter kan undanta produkter (t.ex. missbildade eller underdimensionerade) från särskilda handelsnormer, om de är märkta ”produkter avsedda för bearbetning”, ”foder” eller någon annan likvärdig formulering.

Vitlöksimport omfattas av ett system med importlicenser och ursprungsintyg.

Kontroll av efterlevnaden

Varje EU-land är skyldigt att upprätta en databas över handlare som saluför färsk frukt och färska grönsaker som omfattas av handelsnormer. En frukt- och grönsakshandlare är en privatperson eller ett organ som exponerar, bjuder ut till försäljning, säljer eller saluför (inbegripet distansförsäljning, online eller på annat sätt) produkter, antingen inom EU, för export utanför EU eller för import till EU, enligt definitionen i kommissionens genomförandeförordning (EU) 543/2011.

De nationella myndigheterna ska se till att kontroller genomförs selektivt, med utgångspunkt i en riskanalys och med jämna mellanrum, för att säkra att normer och andra lagstadgade krav för saluföring av frukt och grönsaker följs.

Riskanalysen ska utgå från de uppgifter som registrerats i databasen över handlare. De nationella myndigheterna måste i förväg ange vilka kriterier som de kommer att använda för att avgöra risken för bristande efterlevnad för ett parti produkter.

Om kontrollerna visar på betydande oriktigheter måste myndigheterna utföra kontroller oftare. Handlarna måste ge kontrollorganen all information de behöver för att organisera och utföra efterlevnadskontroller. Utifrån en riskbedömning för varje produkt får myndigheterna välja att inte selektivt kontrollera produkter som inte omfattas av en särskild handelsnorm (dvs. produkter som omfattas av den allmänna normen eller av en Unece-norm). Varje EU-land måste lämna detaljerade uppgifter om de samordnande myndigheter och de kontrollorgan som ansvarar för kontroll av efterlevnaden.

Godkända länder utanför EU

Alla länder som exporterar till EU och som har utfört egna efterlevnadskontroller kan begära att kommissionen bedömer om detta kontrollsystem uppfyller EU:s särskilda handelsnormer eller åtminstone likvärdiga standarder.

Landet får beviljas statusen ”godkänt” för vissa produkter som har sitt ursprung i landet och som har godkänts i dessa kontroller. EU-kommissionen får tillfälligt dra in sitt godkännande om den anser att varorna i ett stort antal partier och kvantiteter inte följer reglerna.

Kommissionen offentliggör information om kontroller av överensstämmelse i länder utanför EU, t.ex:

• länder utanför EU där kontroller av överensstämmelse har godkänts,
• de produkter för vilka kontroller av överensstämmelse har godkänts,
• detaljerade uppgifter om de offentliga myndigheter och kontrollorgan som ansvarar för kontroller av överensstämmelse, och
• intyg om överensstämmelse som utfärdats i respektive land.

Uppdaterade handelsnormer

Unece har tagit fram över 50 särskilda handelsnormer för färsk frukt och färska grönsaker (inklusive de tio typer som omfattas av EU:s särskilda handelsnormer).

Särskilda EU-handelsnormer för enskilda produkter måste överensstämma med gällande Unece-normer, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, och uppdateras därför regelbundet.

Rättslig grund

Särskilda handelsnormer fastställs för bananer (kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1333/2011) och för vissa torkade druvsorter (kommissionens förordning (EG) nr 1666/1999).

Grundförordning

Förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter.

Genomförandeförordningar

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/892 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 om tillämpningsföreskrifter för sektorn för frukt och grönsaker.

Delegerad förordning

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891 om komplettering av förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och komplettering av förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller påföljder som ska tillämpas på dessa sektorer och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 543/2011.

Marknadsövervakning

Observatoriet för frukt och grönsaker innehåller den senaste marknadsövervakningen av produktion, priser, handel och annan statistik.

Rapporter

Kommissionen har publicerat en rapport med tillhörande arbetsdokument om genomförandet av bestämmelserna om producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram sedan 2007 års reform av ordningen för frukt och grönsaker.