Skip to main content
Agriculture and rural development

Hållbar markanvändning (förgröning)

Så tjänar lantbrukarna på hållbar markanvändning.

Syftet med förgröningsstödet

Ungefär hälften av EU:s yta består av odlad mark. Bönderna är landsbygdens förvaltare. De sätter sin prägel på landskapet och producerar nyttigheter som kommer alla till del. Men utan naturresurser som jord och vatten överlever inte jordbruket. Det påverkas av klimatförändringar, tillståndet på miljön, den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten.

Förgröningsstödet (eller miljöanpassningsstödet) stöttar lantbrukare som inför eller fortsätter med metoder som bidrar till EU:s miljö- och klimatmål. Genom förgröningsstödet belönar EU lantbrukare som bevarar naturresurser och tillhandahåller kollektiva nyttigheter, det vill säga sådant vars samhällsnytta inte återspeglas i marknadspriserna.

EU-länderna måste avsätta 30 procent av sitt inkomststöd till förgröningsstöd.

En ny jordbrukspolitik för 2023–2027

Efter intensiva förhandlingar enades Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i juni 2021 om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Överenskommelsen antogs formellt den 2 december 2021, och den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att börja gälla den 1 januari 2023.

Med de nya reglerna ändras systemen med villkor och miljöanpassning i linje med högre miljöambitioner och för att bidra till målen i EU:s gröna giv. Bland annat införs så kallade miljösystem för att ge ännu starkare incitament för klimat- och miljövänliga jordbruksmetoder. Fram till 2023 fortsätter nuvarande regler att gälla i enlighet med övergångsförordningen.

Utbetalning av förgröningsstöd

För att ha rätt till förgröningsstöd måste lantbrukare använda tre metoder som gynnar miljön (särskilt marken och den biologiska mångfalden):

  • Diversifiering av grödor: marken och ekosystemen blir mer motståndskraftiga med en större variation av grödor.
  • Bevarande av permanent gräsmark: gräsmark binder koldioxid och skyddar den biologiska mångfalden och livsmiljöerna.
  • Fem procent av åkermarken måste avsättas till områden som gynnar den biologiska mångfalden: ekologiska fokusarealer, till exempel träd, häckar eller trädesmark, som stärker den biologiska mångfalden och livsmiljöerna.

Diversifiering av grödor

Lantbrukare måste odla minst två grödor om de har mer än 10 hektar åkermark och minst tre grödor om de har mer än 30 hektar åkermark. Huvudgrödan får inte täcka mer än 75 procent av marken. Undantag från reglerna kan göras i vissa fall. Ett sådant fall är om böndernas mark består av en stor andel gräsmark, som i sig är gynnsam för miljön.

Bevarande av permanent gräsmark

Andelen permanent gräsmark i förhållande till jordbruksmark fastställs av EU-länderna på statlig eller regional nivå (med 5 procents flexibilitetsmarginal). EU-länderna utser också miljömässigt känsliga områden med permanent gräsmark. I de här områdena får lantbrukare inte plöja eller ställa om permanent gräsmark till annan användning.

Ekologiska fokusarealer

För att bevara och stärka den biologiska mångfalden måste lantbrukare med över 15 hektar åkermark se till att minst 5 procent av marken utgörs av ekologiska fokusarealer.

Report from the Commission on the implementation of the ecological focus area obligation under the green direct payment scheme
English
(HTML)
Ladda ner

Undantag

Av administrativa skäl, och med tanke på proportionaliteten, gäller reglerna i förgröningsstödet inte lantbrukare som har anslutit till systemet för småbrukare.

Ekologiska bönder får automatiskt förgröningsstöd eftersom de redan anses bidra med miljövinster.

Undantag kan göras i ytterligare några fall.

Alternativ till förgröningsstödet

EU-länder kan anse att lantbrukare uppfyller ett eller fler av villkoren för att få förgröningsstöd genom att tillämpa likvärdiga metoder. Likvärdiga metoder måste bygga på stödåtgärder för miljövänligt jordbruk inom ramen för EU-ländernas program för landsbygdsutveckling eller nationella/regionala certifieringssystem.

Varje EU-land ser till att lantbrukare som använder alternativa metoder inte tar emot både förgröningsstöd och landsbygdsutvecklingsstöd.

Läs mer

Landsbygdsutveckling

Påföljder vid överträdelser

Lantbrukare som bryter mot reglerna i förgröningsstödet får mindre pengar. Avdraget beräknas utifrån antalet hektar som inte uppfyller villkoren, beroende på vilket förgröningskrav som är aktuellt.

Utöver avdraget i förgröningsstödet, kan länder sedan 2017 införa administrativa sanktioner mot lantbrukare som bryter mot reglerna. Sanktionerna måste stå i proportion till hur allvarlig och omfattande överträdelsen varit.

Regler

Förgröningsstödet regleras i bestämmelserna om direktstöd: EU:s förordning 1307/2013, EU:s delegerade förordning 639/2014 och EU:s genomförandeförordning 641/2014.