Tvärvillkorens syfte
Tvärvillkoren ska se till att lantbrukarna uppfyller EU:s stränga normer för folkhälsa, djurhälsa och växtskydd. På så sätt bidrar de till ett hållbarare jordbruk i EU.
Tvärvillkoren i korthet
För att få inkomststöd enligt den gemensamma jordbrukspolitiken måste bönderna följa en rad regler. Stödet kan minskas för den som inte följer dessa så kallade tvärvillkor.
Bland annat måste bönderna beakta följande:
- Föreskrivna verksamhetskrav – gäller för alla lantbrukare, oavsett om de får inkomststöd eller inte.
- Villkor för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden – bara för lantbrukare som får inkomststöd.
Bönder som bryter mot EU:s lagstiftning om miljöhänsyn, folkhälsa, djurskydd eller markanvändning kan få sitt EU-stöd minskat eller åläggas andra påföljder.
Föreskrivna verksamhetskrav
Alla lantbrukare, oavsett om de får stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller inte, måste uppfylla de obligatoriska verksamhetskraven.
Till dessa hör också EU:s regler om folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, djurskydd och miljö.
Folkhälsa, djurhälsa och växtskydd
- Allmän livsmedelssäkerhet (förordning 178/2002)
- Användning av hormoner (direktiv 96/22/EG)
- Identifiering och registrering av svin, nötkreatur,får och getter (förordning 1760/2000, direktiv 2008/71/EG och förordning 21/2004)
- Förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (förordning 999/2001)
- Växtskyddsmedel (förordning 1107/2009)
Djurskydd
- Skydd av kalvar, svin och animalieproduktionens djur
(direktiven 2008/119/EG, 2008/120/EG och 98/58/EG)
Miljö
- Användning av nitrater (direktiv 91/676/EEG)
- Bevarande av vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG)
- Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (direktiv 92/43/EEG)
God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
Utöver de föreskrivna verksamhetskraven måste de bönder som får stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken också uppfylla EU:s normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.
Syftet med dessa normer är att
- förebygga jorderosion genom minimikrav för marktäckning och markanvändning
- bibehålla markens jordstruktur och innehåll av organiskt material
- bevara permanent gräsmark
- skydda den biologiska mångfalden och bibehålla landskapselement, t.ex. genom förbud mot att klippa häckar och träd under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod
- skydda och förvalta vattenmiljön genom att upprätta buffertremsor längs vattendrag, kräva tillstånd för bevattning och skydda grundvattnet mot förorening.
Påföljder vid överträdelser
Den som inte uppfyller tvärvillkoren kan få följande stöd minskade:
- Direktstöd (frikopplat och kopplat stöd).
- De flesta stöd som gäller landsbygdsutveckling: arealersättning, inklusive stöd till miljöåtgärder, områden med naturliga begränsningar, Natura 2000-åtgärder, beskogningsåtgärder, miljövänligt skogsbruk, trädjordbruk och ekologiskt jordbruk.
- Stöd till vinsektorn: omstrukturering och omställning av vinodlingar samt grön skörd.
Mer information
En ny jordbrukspolitik för 2023–2027
Efter intensiva förhandlingar enades Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i juni 2021 om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Överenskommelsen antogs formellt den 2 december 2021, och den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att börja gälla den 1 januari 2023.
Med de nya reglerna ändras systemen med villkor och miljöanpassning i linje med högre miljöambitioner och för att bidra till målen i EU:s gröna giv. Bland annat införs så kallade miljösystem för att ge ännu starkare incitament för klimat- och miljövänliga jordbruksmetoder. Fram till 2023 fortsätter nuvarande regler att gälla i enlighet med övergångsförordningen.
Regler
Tvärvillkoren regleras av följande bestämmelser:
- Regler om finansiering, förvaltning och övervakning av EU:s jordbrukspolitik (förordning 1306/2013, genomförandeförordning 809/2014 och delegerad förordning 640/2014).
