Gå direkt till innehållet
Agriculture and rural development

Utbetalande organ för den gemensamma jordbrukspolitiken

Under kommissionens och EU-ländernas överinseende säkerställer utbetalande organ att medel från den gemensamma jordbrukspolitiken är lagliga, korrekta och redovisas korrekt.

De utbetalande organens uppgift

Utbetalande organ är avdelningar eller organ i EU-länderna och, i förekommande fall, regioner, som ansvarar för förvaltningen och kontrollen av utgifterna från två fonder i den gemensamma jordbrukspolitiken – Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

Utbetalande organ måste göra utbetalningar till stödmottagare och tillhandahålla tillräckliga garantier så att

  • ett anspråk godkänns för utbetalning endast efter tillräckliga kontroller för att säkerställa att EU:s regler1 följs
  • de gjorda betalningarna redovisas korrekt och fullständigt i räkenskaperna
  • begärd dokumentation lämnas in inom utsatt tidsfrist och i enlighet med EU:s regler.

Enligt principen om delad förvaltning sker utbetalningar från utbetalande organ under kommissionens överinseende. Alla delar av de utbetalande organens förvaltnings- och kontrollsystem genomgår kontroller och revisioner som utförs av kommissionen och attesterande organ enligt säkerhetsprocessen.

1I förekommande fall bestämmelserna i de strategiska GJP-planerna.

Verkställande av utbetalningar

Utbetalande organ kan delegera vissa uppgifter till bemyndigade organ, men de måste själva verkställa utbetalningarna.

Kort beskrivning av hur utbetalningar verkställs:

  • Jordbrukare och andra tänkbara stödmottagare ansöker om stöd från budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken med hjälp av relevant information och onlineplattformar som tillhandahålls av de nationella myndigheterna.
  • Efter genomförda kontroller betalar det betalande organet ut de aktuella beloppen till stödmottagarna och redovisar dem för kommissionen.
  • Kommissionen betalar sedan tillbaka lämpliga belopp till EU-länderna varje månad för EGFJ och kvartalsvis för Ejflu.
  • Alla utgifter registreras i de utbetalande organens årsredovisningar och genomgår ytterligare kontroller, granskningar och revisioner under förfarandet för avslutande av räkenskaperna.

Ackreditering av utbetalande organ

EU-ländernas myndigheter ackrediterar utbetalande organ som uppfyller ett visst antal minimikriterier som fastställts på EU-nivå. Även om EU-länderna kan besluta om ytterligare kriterier för ackreditering, måste de respektera kommissionens kriterier som grundar sig på Coso-ramen och omfattar

  • de interna förhållandena
  • kontrollverksamhet
  • information och kommunikation
  • övervakningsverksamhet.

Nationella myndigheter bör kontinuerligt övervaka betalningsorganens verksamhet med hjälp av revisionsuttalanden och rapporter som utarbetas av det attesterande organet och andra organ. Om det visar sig att ett organ inte respekterar kriterierna för ackreditering måste EU-länderna vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Det kan innebära att organet sätts under prövning eller att ackrediteringen återkallas. Om ett EU-land inte vidtar lämpliga åtgärder kan kommissionen kräva pengarna tillbaka.

Ett EU-land kan utse ett enda betalningsorgan eller flera regionala betalningsorgan. Om mer än ett utbetalande organ utses måste ett samordningsorgan inrättas för att säkerställa att EU:s regler tillämpas enhetligt och upprätta en förbindelse mellan kommissionen och de ackrediterade utbetalande organen, särskilt vid inlämningen av den årliga prestationsrapporten.

Förvaltningsförklaring

I enlighet med kriterierna för ackreditering, organisationsstrukturen och de interna kontrollsystemen måste utbetalande organ följa en rad interna kontrollprinciper som kommissionen infört.

Utbetalande organ måste föra noggranna och korrekta register över sin verksamhet under räkenskapsåret och förelägga kommissionen uppgifterna senast den 15 februari följande år. Det utbetalande organets direktör måste skicka in

  • årsbokslut: en fullständig, korrekt och sanningsenlig redovisning av de utgifter som dessa organ har betalat ut för att utföra sina uppgifter, tillsammans med den information som kommissionen behöver för att godkänna dem
  • den årliga prestationsrapporten med central kvalitativ och kvantitativ information om genomförandet av den strategiska GJP-planen och som visar att utgifterna betalats ut i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2021/2116
  • en årlig sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av utförda kontroller
  • en förvaltningsförklaring som visar att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta och att de inrättade styrningssystemen fungerar korrekt.

När mer än ett utbetalande organ ackrediterats i ett EU-land skickas den årliga prestationsrapporten in av samordningsorganet tillsammans med en förvaltningsförklaring med en sammanställning av hela rapporten.

Samordningsorganet och i ett senare skede kommissionen kontrollerar att uppgifterna är korrekta inom ramen för förfarandet för avslutande av räkenskaperna.

Skydd av unionens finansiella intressen

Skyddet av unionens finansiella intressen är av central betydelse och en skyldighet för EU-länderna inskriven i artikel 59 i förordning (EU) 2021/2116.

EU-länderna måste anta alla lagar och vidta andra åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa ett effektivt skydd av unionens finansiella intressen.

Målet ska uppnås genom

  • kontroller av lagligheten och korrektheten för åtgärder som finansieras av EGFJ och Ejflu
  • effektivt skydd mot bedrägerier genom att förebygga, spåra och åtgärda oriktigheter och bedrägerier
  • effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner i enlighet med EU-rätten och nationell rätt
  • återkrav av felaktigt utbetalda belopp.

Skyddet av unionens finansiella intressen kan också säkerställas genom effektiva och väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem i EU-länderna.

Kontroller

För varje stödordning som finansieras genom EGFJ och Ejflu måste de utbetalande organen genomföra noggranna kontroller för att säkerställa att reglerna efterlevs.

Förvaltnings- och kontrollsystemen för varje stödordning uppvisar vissa likheter men innehåller också skräddarsydda regler som tar hänsyn till systemens särdrag. Systemen föreskriver i allmänhet återkommande kontroller som bland annat inriktas på de områden där risken för fel är störst.

De utbetalande organen förvaltar merparten av utbetalningarna och kontrollerna genom det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS), en sammankopplad uppsättning databaser som används för att bedöma stödansökningarna och spåra utbetalningarna. Under räkenskapsåret 2022 stod IAKS för 79,7 % av de totala utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken. EU-länderna måste inrätta ett kontroll- och sanktionssystem för IAKS-interventioner och varje år genomföra administrativa kontroller för att säkerställa att stödansökningarna och betalningsanspråken är korrekta och lagliga. De administrativa kontrollerna måste kompletteras med kontroller på plats eller fjärranalyser.

För IAKS-utgifter används dessutom uppgifterna i databaserna för automatiska samkörningar.

Både fjärranalyser och kontroller på plats fastställer att stödmottagarna följer alla regler. Jordbruksverksamhet är säsongsberoende och det påverkar hur och när kontrollerna genomförs. Många kontroller på plats för att avgöra om villkoren för stödberättigande är uppfyllda kan endast genomföras under en viss årstid. Åtgärder utanför IAKS kan också bli föremål för kontroller efter utbetalning (efterhandskontroller) som genomförs av ett specifikt kontrollorgan (för EGFJ) eller av själva betalningsorganet (för Ejflu).

Om det visar sig att en stödmottagare allvarligt brustit i efterlevnad måste avskräckande sanktioner tillämpas.

Arealövervakningssystem

Arealövervakningssystemet är en obligatorisk del av det integrerade administrations- och kontrollsystemet. Det är ett förfarande för regelbunden och systematisk observation, spårning och bedömning av jordbruksverksamhet och jordbruksmetoder på jordbruksarealer genom data från satelliter.

Sedan den 1 januari 2023 ska EU-länderna ha ett arealövervakningssystem i drift som omfattar arealrelaterade interventioner för att undvika misstag och bedöma hur politiken presterat med fokus på jordbruksverksamhet. EU-länderna ska varje år bedöma arealövervakningssystemets kvalitet och avhjälpa eventuella brister.

Rättslig grund

Förordning (EU) 2021/2116 – finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken. [Artikel 9]

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, kontroller, säkerheter och öppenhet.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron.

Evenemang